Vi renoverar Blackis i Svartöstan

Ja till renovering av Blackis

Ja till renovering av Blackis (2021)

Nu är det klart, det gamla Folkets hus i Svartöstan, Blackis, ska renoveras till en kostnad av högst 25 miljoner kronor. Det beslutade stadsbyggnadsnämnden vid sitt möte 7 april 2021.

Byggnaden är i stort behov av renovering, både utvändigt och invändigt. Stadsbyggnadsnämnden beslutade att Blackis renoveras till en kostnad av maximalt 25 miljoner kronor under 2022 och 2023. Stadsbyggnadsförvaltningen ges utökade investeringsmedel för renoveringen.

Ärendet var uppe i stadsbyggnadsnämnden ivåren 2021 men återremitterades den 29 april med motiveringen att det saknades en antikvarisk undersökning.

Förvaltningen har gått igenom tidigare underlag och även låtit konsulter ta fram en förnyad bedömning med tillhörande kalkyl. En antikvarisk undersökning har utförts och lämnats in som underlag.

Ursprung och tidig historia, med länkar till andra källor.

• Byggår: 1902 [Beslut om...Vårt Luleå]
• Byggherre: Nykterhetens vänners byggnadsförening [Beslut om...Vårt Luleå]
• Blackis uppfördes som ett Folkets hus i Svartöstan – ett område starkt präglat av industri, arbetarrörelse och föreningsliv.

Funktion tidigt

• Användes av föreningar inom:
  • nykterhetsrörelsen
  • arbetarrörelsen
• Lokaler för:
  • möten och studieverksamhet
  • kultur och sociala aktiviteter, t.ex. dans [Beslut om...Vårt Luleå]

Det gör Blackis till en typisk samlingspunkt för folkrörelsernas framväxt i början av 1900-talet.

Ägande och förändringar

• 1940-talet: LKAB, som då ägde byggnaden, skänkte den till
  Svartöstadens Arbetares Byggnadsförening [Beslut om...Vårt Luleå]

Detta förstärker kopplingen till arbetarrörelsen och det lokala civilsamhället.

Kulturhistoriskt värde

• Blackis är klassad som en kulturhistoriskt värdefull byggnad [Beslut om...Vårt Luleå]
• Blackis representerar:
  • folkrörelsernas historia
  • Svartöstans utveckling som arbetarstadsdel
  • tidig möteskultur och folkbildning

Senare användning

• Blackis har fortsatt under åren fungerat som samlingslokal och används idag av bl.a.
  • Svartöstans hembygdsförening
  • Notvikens IK

Den har alltså behållit sin roll som ett lokalt centrum över tid.

Nutid och utmaningar

• Byggnaden har varit i behov av omfattande renovering både invändigt och utvändigt [Beslut om...Vårt Luleå]
• Förslag har funnits om renovering (upp till ca 25 miljoner kr) [Beslut om...Vårt Luleå]
• Beslut har dock fördröjts eftersom:
  • en antikvarisk utredning saknats [Beslut om...Vårt Luleå]

Det visar på den klassiska konflikten mellan bevarande, kostnader och utveckling.

Blackis som “nav” i ett arbetarsamhälle

Svartöstan växte fram från slutet av 1800‑talet som ett renodlat arbetarsamhälle kopplat till malmhamn och senare stålindustri.

I sådana miljöer behövdes:

• möteslokaler
• utbildning och folkbildning
• kultur och fritid

Där fyllde Folkets hus – som Blackis – en central funktion.

Folkrörelsernas betydelse

Blackis uppstod i en tid när två stora rörelser präglade Sverige:

1. Nykterhetsrörelsen

• Växte fram under 1800‑talet som en reaktion mot alkoholproblem.
• Hade stark koppling till moral, arbetsliv och familj
• Byggde egna lokaler – som Blackis

I Svartöstan sågs detta som extra viktigt eftersom industrin krävde nyktra och pålitliga arbetare

2. Arbetarrörelsen

• Behövde egna mötesplatser eftersom de ofta saknade tillgång till andra lokaler
• Folkets hus blev platser för fackliga möten och politik.

Kultur och nöjen – inte bara politik

Blackis har aldrig bara varit en “möteslokal” – det var också ett kulturhus.

Genom tiden har det rymt:

• teater och amatörteater
• musik och danskvällar
• biografvisningar
• bibliotek och studieverksamhet
• ibland även skola

[bildintern...t.lulea.se]

Dans och nöjesliv

• Från ca 1940‑ till 1970‑tal var Blackis ett populärt dansställe [bildintern...t.lulea.se]
• Dansbandskvällar och sociala tillställningar var viktiga

Det här var ofta den viktigaste fritidsplatsen i hela området.

Social funktion – livet mellan arbete och hem

I ett hårt industrisamhälle fyllde Blackis flera roller:

• gemenskap (träffa folk utanför jobbet)
• bildning (föreläsningar, kurser)
• kultur (musik, teater)
• identitet (stolthet i området)

Det var helt enkelt en plats där: “hela livet mellan arbete och hem utspelade sig”

Blackis idag – arv och kontinuitet

Idag lever mycket av det här vidare:

• Hembygdsförening med utställningar om Svartöstans historia [sv.wikipedia.org]
• Föreningsliv och aktiviteter
• Dans- och kulturverksamhet
• Diskussioner om framtida museum och kulturcentrum

Samtidigt ses byggnaden som:

• ett viktigt kulturarv
• en symbol för Svartöstans historia

Och nu – över 120 år senare

Tiden har gått, men känslan finns kvar i väggarna.

Blackis, som byggdes 1902 och burit generationer av möten, dans och föreningsliv, har nu restaurerats för att leva vidare in i framtiden. Fortfarande som en plats där människor möts.

Och snart öppnas dörrarna igen.

Fredagen den 28 augusti blir det en första öppningskväll –
när Notas (Notvikens IK) bjuder upp till danskväll.

Lördagen den 29 augusti sker den officiella invigningen.

En plats som fortsätter leva

Precis som förr kommer Blackis att fyllas igen:

• av musik och steg över dansgolvet
• av samtal och skratt
• av nya minnen i en gammal byggnad

För i grunden är ingenting förändrat.

Blackis är fortfarande Svartöstans hjärta.