Förskolornas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan i Luleå som helhet har valt att prioritera:

• Lärmiljö
• Språkutveckling
• Ledning & styrning

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En hälsofrämjande lärmiljö omfattar pedagogiska, fysiska, psykiska och sociala frågor och stärker välbefinnandet för alla i organisationen. (Skolverket)

Barn som mår bra, känner sig trygga och delaktiga i en tillgänglig utbildning har bättre förutsättningar för att utvecklas och lära. (SPSM)

STEAM i förskolan handlar om jämställdhet och demokrati, att ge alla barn lika förutsättningar och likvärdiga möjligheter oasvsett kön, etnicitet och social position. (Palmer)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utforma inkluderande och tillgängliga lärmiljöer såväl inne som ute.
• Pedagogiska strategier som skapar förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.
• Kompetenshöjande insatser exempelvis:
  - STEAM i förskolan
  - Barnhälsa
  - Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Förskolans kreativa kompetenscentrum används som en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lärmiljöer där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt, oavsett förutsättningar. Barnen får med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Forum för tidiga insatser sker på olika nivåer inom organisationen med syfte att stärka förskolornas barnhälsoarbetet.

IT-rådet och pedagogiska nätverket vävs samman till ett övergripande nätverk och blir ett kommunicerande kärl i verksamhet förskola. Arbetet med STEAM stärker förskolans arbete på vetenskaplig grund samt val av arbetssätt och lärvertyg.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En stark språklig medvetenhet, liksom en stark språklig kompetens, är en demokratisk rättighet som måste ges alla barn och elever för att de ska kunna använda språket som verktyg för att uttrycka och förstå sina behov, tankar och åsikter. (De Geer)

Pågående kvalitets- och utvecklingsarbete inom fältet språkutveckling samt förskolors valda undervisningsstrategier där variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ger goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Erbjuda stimulerande språkmiljöer som bidrar till att utveckla barns språkutveckling och förmåga att kommunicera.
Kompetenshöjande insatser exempelvis:
- Högläsning
- Alternativ och kompletterande kommunikation
- Språkstödjande arbetssätt
- Nationella minoriteter
- Samverkansprojekt Bokstart

På varje förskola finns ett mindre förskolebibliotek.
Språkotekets lärvertyg används som komplement i förskolans undervisning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utbildningen ger barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.
• Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.
• Samtliga barn erbjuds ett brett och varierat utbud av litteratur. Vilket inkluderar böcker med olika genrer, språk och åldrar.
• Flerspråk och nationella minoriteter uppmärksammas och synliggörs i förskolans utbildning.

Utvecklingsområde: Ledning & styrning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till förbättrad och fördjupad utveckling av arbetssätt, metoder, val av insats som bygger på vetenskaplig grund inom förskolor, för rektorer samt för förskolans verksamhetsledning.

Forskning visar att en utvecklad helhetsidé i kombination med utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation i samtliga praktiker genom styrkedjan kan ge ökad likvärdighet och kvalitet. (Skolverket)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ledningsgrupp, rektorer och förskolor:

• lär genom att utmanas och granskas med vetenskapligt förhållningssätt utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet
• implementerar omarbetad Lpfö18
• gemensamma prioriteringar hålls levande
• leder/arbetar vidare för att utveckla processer och dokumentationsverktyg för det systematiska kvalitetsarbetet
• hanterar nya utmaningar som påverkas av omvärlden som kompetensförsörjning, mottagande av barn
• använder det Nationella kvalitetssystemet som stöd i kvalitetsarbetet
• deltar i internationella utbyten och samarbeten genom Erasmus+.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Kompetenssatsningar av förskolans omarbetade läroplan och verksamhet förskolas valda prioriteringar får genomslag i utbildningen.
• Lärplattformen används som ett stöd för dokumention och i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Nationella kvalitetssystemet stöder utbildningen och förskolornas systematiska kvalitetsarbete för ökad kvalitet.
• Internationella utbyten organiseras, som bidrar till nya perspektiv och möjligheter med syfte till att utveckla utbildningen.

Utvecklingsområden:

• Hälsofrämjande lärmiljöer - utomhus
• Språk och kommunikation - känslor
  

Utvecklingsområde: Hälsofrämjande lärmiljöer - utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En stor del av förskolans undervisning bedrivs utomhus och det arbete som förskolan påbörjat med utomhusmiljön och att erbjuda mer varierat material har visat sig ge fler utmaningar till barnen i deras lärprocesser och högre kvalité avseende vad förskolans milljö erbjuder varje enskilt barn i förutsättningar att utvecklas.

Margareta Öhman beskriver förskolan som en plats där barn kan utveckla strategier för att möta livets utmaningar. Genom att erbjuda trygga relationer, lekfulla miljöer och emotionellt stöd, kan förskolan främja barns psykiska välbefinnande. Värna barns hälsa och välbefinnande (2024)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer arbeta med att planera och reflektera över de planerade och spontana situationer som uppstår utomhus för att integrera arbetssättet till att bli en del av undervisningen för samtliga pedagoger.
• Skapa bestående grundmiljöer utomhus som erbjuder möten och utforskande.
• Påbörja ett internationellt samarbete där pedagoger tar del av fortbildning, erfarenhetsutbyte och praktisk tillämpning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss att utomhusmiljön bidrar till att stimulera och utmana barnen med varierat innehåll som utgår från barns intresse som skapar för dem meningsfulla sammanhang.
  Pedagogerna sprider ut sig i miljön, är närvarande med barnen och erbjuder både spontan och planerad undervisning utomhus.
• Grundmiljöer i utomhusmiljön förväntas bidra till att barn erbjuds multidimensionella förutsättningar att leka, förundras och lära.
• Det internationella samarbetet ökar pedagogers kompetens avseende undervisning utomhus och bidrar till att förbättra kvaliten i förskolans utomhus miljö.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation - känslor

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Känslor är centrala i barns liv. Att arbeta fokuserat med barns känslor är ett vardagligt och viktigt uppdrag.
En trygg och positiv social miljö är avgörande för att barn ska kunna utvecklas och må bra.

Psykologen Anna Hellberg Björkman lyfter olika strategier för att arbeta med känalor i förskolan. Bland annat genom att sätta ord på känslor, att använda känslouttryck och kommunikation samt stärka barns känsloreglering.

De vuxna behöver designa situationer där alla barn får möjlighet att uttrycka känslor och ingå i gemenskap.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer arbeta med regelbundna samtal med barnen om känslor, konflikter och relationer. Detta stärker barnens förmåga att sätta ord på sina känslor och förstå andras perspektiv.
• Aktiv närvaro i leken och på gården skapar trygghet och möjliggör fler lärsituationer. Detta främjar barns emotionella trygghet och sociala samspel.
• De fysiska miljöerna utformas för att vara inkluderande och främja lugn, lek och samspel.
• Vi planerar att genomföra kompetensutveckling för alla pedagoger genom att ta utgångspunkt boken Empatiskt ledarskap.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen får stöd i att sätta ord på sina känslor och utvecklar då bättre konflikthantering, ökad empati och en större förmåga att uttrycka behov och förstå andras perspektiv.
• Vi förväntar oss att barnen uttrycker känslor mer nyanserat och använder fler ord för att beskriva hur de mår.
• Vi vet om vi är på rätt väg då vi reflekterar regelbundet över barnens utveckling och justerar undervisningen utifrån det.

Utvecklingsområden:

• Undervisning utomhus
• Hälsofrämjande lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Undervisning utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En stor del av förskolans undervisning bedrivs utomhus och det arbete som förskolan påbörjat med stationer utomhus och att erbjuda mer varierat material har visat sig ge fler utmaningar till barnen i deras lärprocesser och högre kvalité avseende vad förskolans milljö erbjuder varje enskilt barn i förutsättningar att utvecklas.

Boverket (2021) betonar att en viktig förutsättning för att kunna bedriva undervisning utomhus är att förskolan har tillgång till varierade och inspirerande utemiljöer både i direkt anslutning till verksamheten och i närheten av den. Detta belyser vikten av att arbeta med att skapa en utomhus miljö som stimulerar barns lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Fortsättningsvis arbeta med att planera och reflektera över de planerade och spontana stationer utomhus för att integrera arbetssättet till att bli en del av undervisningen arbetssätt för samtliga pedagoger.

Skapa bestående grundmiljöer utomhus som erbjuder möten och utforskande.

Påbörja ett internationellt samarbete där pedagoger tar del av fortbildning, erfarenhetsutbyte och praktisk tillämpning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Effekter av stationer utomhus är att utomhus miljön bidrar till att stimulera och utmana barnen med varierat innehåll som utgår från barns intresse som skapar för dem meningsfulla sammanhang.

Pedagogerna sprider ut sig i miljön, är närvarande med barnen och erbjuder både spontan och planerad undervisning utomhus.

Grundmiljöer i utomhus miljön förväntas bidra till att barn erbjuds multidimensionella förutsättningar att leka, förundras och lära.

Det internationella samarbetet ökar pedagogers kompetens avseende undervisning utomhus och bidrar till att förbättra kvalitén i förskolans utomhus miljö.

Utvecklingsområde: Hälsofrämjande lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Tidigare analyser av förskolans undervisning har visat positiva effekter av planerad lek för barns utveckling och lärande.
Ett psykiskt hälsofrämjande arbetssätt förutsätter bland annat att relationer, lek och känslor prioriteras beskriver Öhman (2021).

Pramling och Wallerstedt (2023) beskriver att lekresponsiv undervisning innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna.Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling.

Forte (2023) belyser att omgivande faktorer i miljön har betydelse för barns psykiska hälsa, vilket då innebär att den fysiska, sociala och pedagogiska miljöns utformning har stor påverkan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta med PERMA som fokus i observation och dokumentation av barns utveckling och lärmiljöerna.
• Använda pedagogisk dokumentation för att följa lärprocesserna.
• Observera barnens behov och intressen som styr utformningen av miljöerna.
• Planera och värna om lekens värde genom lekresponsiv undervisning.
• Arbeta för att bygga trygga tillitsfulla relationer till varje barn och
  främja rörelseglädje genom att integrera rörelse i undervisningen.
• Ge förutsättningar för barnen att orientera i olika känslor och utveckla sina uttryckssätt.
• Stärka barnens delaktighet genom att riktningen i undervisningens innehåll utgår från intressen och behov.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Leken värnas och har en central plats i vår utbildning där både undervisning och miljöer uppmuntrar till lek med närvarande pedagoger.

Ett aktivt arbete med barns känslouttryck och social hållbarhet visar sig ge positiva effekter i barns samspel med andra och främjar att barn utvecklar goda realtioner och utvecklar sin kommunikation.

Effekten av att arbeta med PERMA är att miljöerna stärker barnens nyfikenhet, engagemang och förundran samt bidrar till att främja barns utforskande och psykiska hälsa. Perma används som en modell för att skapa fokus på ett salutogent förhållningssätt.

Utvecklingsområde:

• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att skapa en stödjande och inkluderande miljö. Forskning visar att det är viktigt att barn känner sig trygga och delaktiga i sin förskolemiljö, vilket kan uppnås genom att bygga trygga och starka relationer mellan barn och personal.

Att arbeta med hälsofrämjande lärmiljöer i förskolan är avgörande för barns utveckling. Analyser visar att vi behöver skapa en positiv och inkluderande miljö för barn i alla åldrar. Att arbeta med barns inflytande och delaktighet är grundläggande för att främja deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling.

Enligt forskning så är psykiskt välbefinnande nära sammankopplat med barns utveckling, framför allt socio-emotionell och kognitiv utveckling. Utifrån den kunskapen kan man anta att barn mår bra när de känner sig glada i lek och samspel, är delaktiga i de pedagogiska aktiviteterna, känner sig trygg och har god tillit till sin egen förmåga. Löwenborg.L Barns sociala och emotionella lärande (2019)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi behöver skapa tillgängliga miljöer med tillåtande och trygg atmosfär. Vi skapar en förskolemiljö med goda möjligheter till samspel, lek och lärande vilket ökar sannolikheten för psykiskt välbefinnande.

Enligt forskningen inverkar de sociala och emotionella färdigheterna positivt på allt lärande, psykisk och fysisk hälsa, relationsbyggande samt framgång i privatliv och arbetsliv.

Vi arbetar med socialt och emotionellt lärande, SEL,vilket innebär att tillägna sig färdigheter. En färdighet kan definieras som något som man kan utföra för att uppnå något. Pedagoger behöver vara förebilder och med sitt förhållningssätt sätta ord på vad man gör, lyssna, visa omsorg, lugna ner, fokusera, uppmuntra turtagning och så vidare. Löwenborg. L Jag & Vi-Känslor, samspel och empati (2021)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Detta arbete bidrar till en känsla av tillhörighet och respekt för andra, vilket är avgörande för att skapa en positiv och inkluderande lärmiljö. När barnen känner att deras åsikter räknas ökar deras motivation och engagemang i lärprocessen.

Några av de viktigaste effekterna med att arbeta med SEL i förskolan är att barn lär sig förstå och hantera sina känslor. Arbetet hjälper även barn att utveckla viktiga sociala färdigheter som empati, samarbete och konfliktlösning.

Sammanfattningsvis bidrar det till en mer positiv och stödjande lärmiljö, vilket gynnar barnens övergripande utveckling och välbefinnande.

Vi vet om vi är på rätt väg genom att vi reflekterar och utvärderar vårt arbete regelbundet.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Barns kultur

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Utifrån tidigare års analyser ser vi att vårt hälsoarbete varit framgångsrikt, därför vill vi fortsätta utveckla vårt arbete för hälsa och välbefinnande både för barn och pedagoger.
• Folkhälsomyndighetens forskningsbaserade rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa menar att social interaktion och utveckling bland barn främjas av att vistas i grönområden. Det stimulerar barns kreativitet och ger barn möjlighet att samarbeta, kommunicera och bygga relationer med sina kamrater på ett naturligt sätt.
• Enligt Eva Bojner Horwitz når dansen vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan bidra till ökad empati och livskvalitet.
• Den reviderade läroplanen lyfter betydelsen av rörelse aktiviteter där utevistelsen och dansen blir ett betydelsefullt lärverktyg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer i projektform att utforska boken "Här är vi" med hjälp av olika estetiska uttryckssätt och utveckla vårt arbete med lek, drama, dans och rörelse. Vi strävar efter att med barnens intressen och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa.
• För att stärka barnens kroppsmedvetenhet och självkänsla ger vi dem möjlighet att uttrycka sig genom olika estetiska lärprocesser.
• Genom att pedagogerna intar ett salutogent förhållningssätt och ett resurstänk vill vi stärka barnens resiliens och synliggöra deras styrkor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn känner trygghet i sig själva, i gruppen och i våra rutiner.
• Att barnen blir medvetna om sina och andras styrkor och visar en större förståelse och acceptans för olikheter.
• Vi ser att utveckling sker när barnen själva tar initiativ till utforskande aktiviteter samt uttrycker sina tankar, känslor och erfarenheter på olika sätt.

Utvecklingsområde: Barns kultur

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Att få kulturella erfarenheter är viktigt för att barnen ska få vidgade uppfattningar om sig själva och om sin omgivning.
Enligt Julie Allan kan barn genom kulturen utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation

I FN:s konvention om barns rättigheter står det att barn ska ges möjlighet att av eget intresse och på egna villkor delta i det konstnärliga och kulturella livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer att ta oss utanför grindarna och göra omvärldsspaningar, t.ex. promenera i närområdet, åka buss, besöka biblioteket samt ta del av olika kulturevenemang.
• Vi kommer att utveckla våra lekmiljöer utifrån barnens upptäckter från våra omvärldsspaningar. Vi vill lämna spår i samhället.
• Genom att pedagogerna intar ett inlyssnande förhållningssätt där de ser och lyfter det som barnen intresserar sig för och pratar om.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen blir medvetna om sig själva som kulturella individer.
• Att barnen blir synliga i samhället.
• Att barnens egna berättande ökar.
• Vi ser att undervisningen skapat goda förutsättningar för barnen att få kunskap för sin omvärld när de på eget initiativ uttrycker sina tankar och iakttagelser om den.

Utvecklingsområden:

• Språk och berättelser
• Matematik
• Lärmiljöer

Utvecklingsområde: Språk och berättelser

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skolresultat kopplat till språk/läsning har försämrats. Att förstå och bli förstådd är viktigt för barnets självkänsla och hälsa. En god grund i svenska språket är en viktig förutsättning för detta. Förskolan kommer därför att arbeta för att barns intresse för berättelser och texter ska öka. Barn behöver bli, och sedan fortsätta att vara, intresserad av texter och berättelser.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
… intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter
… ett nyanserat talspråk och ordförråd samt argumentera och kommunicera med andra (Lpfö18, s14).
Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.
Förskolan använder Äventyrspedagogik som verktyg i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat intresse för berättelser, som visar sig genom att barnen i högre grad…
… hittar på egna berättelser.
… hämtar en bok.
… kan sitta kvar och lyssna.
… uttrycker egna tankar om vad som händer.
… kan relatera till något eget de varit med om.
… leker den berättelse de hört.
… återberättar en saga på sitt sätt.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Att kunna lösa problem genom samarbete är viktigt. I linje med att utbildningar behöver stärka upp arbetet inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) kommer förskolan att arbeta med problemlösning samt att se mönster inom området matematik. Se även Skolverkets uppdrag på skolverket.se.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö18, s14)
Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.
Förskolan använder Äventyrspedagogik som verktyg i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En ökad kunskap och förmåga inom matematik genom att barnen i högre grad…
…gör/skapar egna mönster.
…kommunicerar om mönster.
…testar olika sätt att lösa ett dilemma.
…kommunicerar och samspelar om problemlösning.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Inspirerande, tydliga miljöer som väcker barns intresse för samspel och kommunikation är ett viktigt medel för en framgångsrik utbildning med barns hälsa i fokus. ”Utbildningen i förskolan ska främja barnens…, hälsa och välbefinnande. …och inspirera dem att samspela…” (Lpfö, s7) Förskolans miljöer behöver fortsätta att utvecklas för att vara tydliga för alla barn och väcka alla barns intresse och nyfikenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans undervisning ska på ett varierat sätt inspirera till samspel och kommunikation. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för arbetet. Förskolans lärmiljöer ska vara tydliga, tillgängliga och väcka alla barns intresse. Utvecklingsarbetet kommer att innefatta fortsatt kartläggning av miljöer, observationer, kollegiala dialoger/reflektioner. I detta arbete kommer vi att använda oss av litteratur och forskning. Vi kommer även att reflektera över den pedagogiska relationen som en del av lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Miljön ska erbjuda goda förutsättningar för samspel. Den ska vara tydlig för alla barn och erbjuda variation. Den ska i högre grad uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka och kommunicera. Vi ska också i högre grad ha den pedagogiska relationen i fokus.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer utomhus
• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utomhusmiljön är en del av den samlade lärmiljön enligt Tillgänglighetsmodellen – en fysisk, social och pedagogisk kontext som ska främja barns delaktighet och lärande.

Analyser visar behov av att stärka våra utomhusmiljöer.

Forskning lyfter hur genomtänkta miljöer ger ökad tillgänglighet och fler möjligheter att lyckas.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ett kompetenshöjande projekt genomförs tillsammans med Italien, där alla tre förskolor deltar. Syftet är att gemensamt utveckla en likvärdig och inkluderande utomhusmiljö med fokus på tillgänglighet, delaktighet och lärande. Arbetslaget ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss mer tillgängliga och inkluderande utomhusmiljöer där alla barn ges likvärdiga möjligheter till lek, rörelse och lärande. Det gynnar barns motoriska utveckling, hälsa, välbefinnande och stärker det livslånga lärandet.

Pedagogernas aktiva närvaro på gården skapar trygghet, främjar interaktion och gör fler undervisningssituationer möjliga.

Vi följer upp genom observationer, reflektioner och analys av barns delaktighet och engagemang.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språkutveckling är avgörande för barns lärande, samspel och identitetsskapande.

Analys av våra resultat visar att fler barn behöver stöd i att utveckla sitt ordförråd och sin kommunikativa förmåga.

Pihlgren (2013, 2018) lyfter fram att barn utvecklar sitt språk parallellt med sitt tänkande – ju fler möjligheter de får att samtala, argumentera och reflektera, desto mer utvecklas båda förmågorna.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom filmer och artiklar. Arbeta med rika samtal, högläsning och begrepp i lek och vardag. Använd flerspråkighet som resurs. Följ upp barns språkutveckling genom reflektion, dokumentation och observation.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnens språkutveckling stärks genom rikare samtal, ett större ordförråd och bättre förmåga att uttrycka tankar och idéer.

Barnen får möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, förbättrad kommunikation och bättre förmåga att uttrycka sig i olika sammanhang.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa upp barns engagemang i samtal, deras ordförråd och kommunikativa förmåga genom observationer, reflektioner och dokumentation.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barns hälsa och välbefinnande är avgörande för deras utveckling och lärande. Våra analyser visar att fler barn behöver stöd i att hantera känslor, bygga trygga relationer och utveckla sociala färdigheter.

Forskning från IFous och Ann S. Pihlgren betonar att barn behöver utveckla förmåga att reglera sina känslor, skapa trygga och nära relationer samt aktivt delta i utforskande och lärande. Genom att arbeta med dessa aspekter kan vi stärka både den psykiska hälsan och barnens förutsättningar för lärande och socialt samspel.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Bygga trygga relationer genom samtal om känslor och socialt samspel. Stärka känsloreglering och ge stöd för att hantera känslor i olika sammanhang.
Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga. (Lpfö18)
Kompetensutveckling genom att läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande och använda Stödmaterialet från Ifous och Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Systematisk uppföljning av barns emotionella och sociala utveckling genom samtal och reflektion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen utvecklar bättre förmåga att reglera sina känslor, hantera sociala relationer och stärka sitt välbefinnande. Deras känslomässiga och sociala utveckling främjas, vilket bidrar till en positiv lärmiljö.

Barnen får verktyg att hantera känslor och skapa trygga relationer. Deras tillit till sin egen förmåga växer och de blir bättre rustade att delta i lärande och samspel.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa barnens engagemang och välbefinnande, samt genom kontinuerlig observation, samtal och reflektion i arbetslagen.

Utvecklingsområden:

• Tillgängliga lärmiljöer
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen har visat att fler tillgängliga och tydliga mötesplatser har lett till att barnen arbetat längre stunder med det som erbjuds. "Det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till" (Pihlgren, 2021).
Enligt sociokulturell teori ses lärandet som relationellt och att den som kan lite mer utmanar andra till vidgad förståelse. Vi har sett att barnen bjuder in varandra till samspel och de äldre barnen visar hänsyn till de yngre kamraterna, samt vägleder dem i leken.
I den nya Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen", vilket gör att vi på förskolan kommer att lyfta barns hälsa och rörelse än mer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Med utgångspunkt i SPSM´s tillgänglighetsmodell ska lärmiljöer utformas för alla barns ökade möjligheter att lyckas, bland annat genom Tydliggörande pedagogik. Stödinsatserna i Unikum är ett viktigt stöd i detta arbete.

En normkritiskt medvetenhet ska genomsyra förhållningssätt och det material och lärverktyg som erbjuds.

I den nya Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen" vilket kommer att ta ett större utrymme i den undervisning som bedrivs på förskolan. Ett viktigt steg för att främja barns hälsa blir att erbjuda en utbildning där barnen får uppleva fysisk aktivitet och känna rörelseglädje genom att delta i fysiska aktiviteter återkommande under dagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnens samspel ökar och relationer fördjupas då de stannar i aktiviteter längre både på egen hand och i samspel med andra. Att barnen blir självständiga och trygga att göra egna val och inte fastnar i stereotypiska uppfattningar.
• Att barn får ett ökat lärande genom erfarenheter av olika typer av lärverktyg, både digitala och analoga.
• Att ökad fysisk aktivitet på förskolan ska bidra till rörelseglädje och en förbättrad hälsa hos barnen.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur fångar vi upp tecken på en ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att barnen erbjuds och använder olika uttrycksformer, t.ex TAKK och bildstöd vilket stärker deras kommunikation i olika situationer.

Genom arbete med högläsning och boksamtal ser vi att barnen tränat på förmågan att stanna upp och reflektera tillsammans kring böckers innehåll. Då böckerna lyfts fram i lärmiljöerna kan vi också se att det spontana läsandet ökat. Barnen intresserar sig för böcker, och läser/titta både själva, tillsammans med kompisar, och med pedagoger.
I en stimulerande läsmiljö behöver utgångspunkten vara ett brett, rikt och uppdaterat utbud av litteratur. Barnen ska kunna känna igen sig i den litteratur som förmedlas, och få fönster att sätt att vara och leva (Heimer, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kunskap kring barns språkutveckling ska öka genom fortbildning av förskolans pedagoger under läsåret.
• För att möjliggöra språkutveckling ska förskolan fortsätta erbjuda flera olika kommunikationssätt som kompletterar varandra, AKK.
• Vi kommer genomföra inköp av barnlitteratur, bygga upp ett förskolebibliotek & uppdatera kapprumsbibliotek. Regelbunden högläsning planeras in, samt spontan läsning ska främjas.
• Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska möta minoritetens kultur och språk i olika sammanhang på förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad kunskap om barns språkutveckling hos pedagogerna förväntas öka möjligheten att arbeta läs- och språkfrämjande i än större utsträckning.
• Ökad högläsning, tillgång till böcker och användande av alternativ kommunikation förväntas ge ett ökat talspråk och ordförråd hos barnen.
• Erfarenhet av olika uttryckssätt ska ge barnen möjlighet till ökad delaktighet och större inflytande i sin vardag.
• Allt utveckla barnens språk är en förutsättning för ett fortsatt lärande genom hela utbildningssystemet, inte minst för att kunna ta till sig kunskap inom STEAM-ämnena.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur fångar vi
  upp tecken på en ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Berättelser - en kreativ upptäcktsresa
• Lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Berättelser - en kreativ upptäcktsresa

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skolresultat kopplat till språk/läsning har försämrats.
Att förstå och bli förstådd är viktigt för barnets självkänsla och hälsa. En god grund i svenska språket är en viktig förutsättning för detta.
Förskolan kommer därför att arbeta för att barns intresse för berättelser och texter ska öka.
Barn behöver bli, och sedan fortsätta att vara, intresserad av texter och berättelser.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. (Lpfö18, s14)
Förskolan ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker.” (Lpfö18, s 9)
Vi kommer att ha stort fokus på estetiska uttryckssätt och att erbjuda variation/inspiration.
Berättelser ska upplevas, gestaltas och kommuniceras.
Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat intresse för berättelser och att kommunicera kring dessa genom olika uttrycksformer.
Tecken på detta kan vara att barnen i högre grad…
… självständigt varierar uttrycksformer.
… uttrycker egna tankar om vad som händer.
… kan relatera till ngt eget de varit med om.
… dramatiserar den berättelse de hört.
…återberättar en saga genom olika uttrycksformer.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Inspirerande, tydliga miljöer som väcker barns intresse för samspel och kommunikation är ett viktigt medel för en framgångsrik utbildning med barns hälsa i fokus.
”Utbildningen i förskolan ska främja barnens…, hälsa och välbefinnande. …och inspirera dem att samspela…” (Lpfö, s7)
Förskolans miljöer behöver fortsätta att utvecklas för att vara tydliga för alla barn och väcka alla barns intresse och nyfikenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans undervisning ska på ett varierat sätt inspirera till samspel och kommunikation. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för arbetet. Förskolans lärmiljöer ska vara tydliga, tillgängliga och väcka alla barns intresse.
Utvecklingsarbetet kommer att innefatta fortsatt kartläggning av miljöer, observationer, kollegiala dialoger/reflektioner. I detta arbete kommer vi att använda oss av litteratur och forskning. Vi kommer även att reflektera över den pedagogiska relationen som en del av lärmiljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Miljön ska erbjuda goda förutsättningar för samspel. Den ska vara tydlig för alla barn och erbjuda variation. Den ska i högre grad uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka och kommunicera.
Vi ska också i högre grad ha den pedagogiska relationen i fokus.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analyser ser vi att vår ökade kompetens inom området psykisk hälsa och välbefinnande har synliggjort ett behov av fördjupning ur än fler perspektiv.

Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek och rörelse har stor betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. (LPFÖ 18 rev. 25)

Engagemang beskrivs på många olika sätt, men det gemensamma är ofta att det handlar om lärande i ömsesidigt samspel med vuxna och andra barn i en gynnsam fysisk miljö. (FORTE 2023)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig och hälsofämjande lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till lek, rörelse och återhämtning.
• Barnens undervisning ska präglas av en balans mellan aktivitet och återhämtning, inomhus likväl som utomhus, där barnen ges reellt inflytande.
• Planerade sammanhang där pedagoger uppmuntrar och möjliggör för en variation av rörelse.
• Genom engagemang i en begriplig kontext står pedagoger till förfogande för att stötta barns relationsbyggen och samspel.
  Genom pedagogisk dokumentation, kollegialt och kollektivt lärande och i reflektionsgrupper under handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barns självkänsla stärks genom att ha fått erfara olika variationer av fysisk aktivitet och rörelseglädje.
• Att barn får uppleva samhörighet i leken och se sig själv som en tillgång till gruppen genom att göra flera delaktiga i sina fantasier och hypoteser.
• Att barn har strategier för att kliva in i olika sammanhang, förmåga att hantera vardagens utmaningar och en förväntan om att klara sig i framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt årshjul och kopplat till gemensam litteratur.
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen har vidgat sina perspektiv och ökat sitt ordförråd genom litteraturen. De har även fått ett ökat intresse för bokstäver.
Estetiska uttryckssätt har bidragit till att synliggöra och tydliggöra barns tankar och fantasi.

"Barnen...ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder." (LPFÖ 18 rev. 25)
Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet. (Ann Pihlgren om högläsning. 2023)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, kommunikation och kreativitet.
• Agera som kommunicerande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Skapa förutsättningar för långsamma, meningsskapande processer där barn kan kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Organisera och möjliggöra demokratiska sammanhang där barnen kan lyssna, argumentera och vara nyfikna på varandra.
• Via handledning och pedagogisk dokumentation synliggöra barnens processer för att erbjuda små meningsfulla sammanhang där barn får syn på och tillgång till sin egen och andras kapacitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk, ordförråd och lusten att leka med ord.
• Att barn har erfarenhet av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom kommunikation och estetiska uttryck.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om sig själv och sin omvärld som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt årshjul och kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområden:

• Språk, Högläsning
• Hälsa och välbefinnande, Trygghet
  

Utvecklingsområde: Språk, Högläsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Studier visar att språkutvecklingen har försämrats i samhället och att vi i förskolan behöver prioritera det mer.
Pisaundersökningar visar även att trenden är nedåtgående.

Vi kan se i vår analys från förra året att barnen har ett intresse av böcker, högläsning och bokstäver.

Revideringen av läroplanen och barnkonventionen visar också på hur viktig språkutvecklingen är. Språket är nyckeln till lärande, och språket är grunden till att förstå och kunna uttrycka sig i sin omvärld, samt öka sin förmåga att resonera och reflektera. Alla har rätt att ha ett språk.

Litteratur:
Undervisningsstrategier i förskolan (2020) A, Pihlgren
Den betydelsefulla högläsningen (2020) M Heimer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi delar barngruppen i mindre grupper.
• Planerad och spontan högläsning med reflekterande samtal med stöd av lekmaterial.
• Vi använder oss av miljö och material/verktyg som stimulerar språkutvecklingen.
• Samlingsstunder ger möjlighet till spontan högläsning och att leka en saga.
• Vi har ett medvetet förhållningssätt, vi ställer öppna frågor, samtalar och tolkar, väntar, lyssnar, frågar och funderar utifrån olika språkljud/språk.
• Vi använder oss av TAKK/AKK som stöd i utbildningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen visar ökat intresse och nyfikenhet kring böcker och högläsning.
• Att barnen deltar aktivt i samlingen, samt kommunicerar med varandra och ger uttryck för egna tankar.
• Genom observation och dokumentation ser vi den utveckling som sker.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande, Trygghet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Trygghet är grunden för välbefinnande och är en förutsättning för att lärande ska ske.
Vi ser att vårt arbete förra året med hälsa och välbefinnande har gett effekt, men det är ett viktig område som vi vill arbeta mer med.

Förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. (Lpfö 18, rev 25)

Litteratur:
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) M Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi delar barngruppen under dagen för att främja relationsbyggen och gemenskap.
• Vi har återkommande rutiner för att skapa trygghet och erbjuder en god omsorg med balans mellan fysiska aktiviteter, andra aktiviteter och vila.
• Lyhörda pedagoger som ger barnen goda möjligheter till att bygga tillitsfulla relationer och känna trygghet i sig själva och gruppen.
• Stöttar i konflikthantering och i barnens sociala utveckling.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Trygga barn som kan och vågar utvecklas i sin proximala utvecklingszon själv, med stöd av pedagoger och/eller kamrater.
• Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.
• Vi vill även se att barnen har goda relationer och interagerar med varandra.
• Genom observation och dokumentationer ser vi den utveckling som sker.Trygga barn som kan och vågar utvecklas i sin proximala utvecklingszon själv, med stöd av pedagoger och/eller kamrater.
  Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.
  Vi vill även se att barnen har goda relationer och interagerar med varandra.
  Genom observation och dokumentationer ser vi den utveckling som sker.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, Estetiska uttryckssätt
• Undervisning, Språkutveckling, Matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver öka sin förståelse kring vikten av att erbjuda undervisning med olika estetiska uttrycksformer för att kunna erbjuda varje barn möjlighet att uttrycka sig. Samt öka kunskap kring materialkännedom, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här planerade undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utbildning/ Workshop i estetiska uttryckssätt; lera, måla, rita/ papper och estetiska upphängningar.
• Några pedagoger deltar i dansutbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det syns i barns alster och i dokumentationer som finns på processväggar, att barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.
• Att det syns i dokumentationer och på processväggar att barnen erbjuds olika estetiska uttryckssätt i undervisningssituationer.

Utvecklingsområde: Undervisning, Språkutveckling, Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språkstödjande arbetssätt
  

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.
Föregående års arbete med "Normer och värden" som prioriterat område har gett goda resultat.
Forskning: t.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer, reflektion och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språkstödjande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Det ställer krav på utbildningen att nyttja olika former av språkstödjande arbetssätt, i syfte att stärka barnen i deras språkutveckling.
Forskning: tex. Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet:
"... barns språkutveckling kan påverkas på ett enkelt och rakt sätt och inte av faktorer som är svåra att ändra på, som socioekonomisk status. Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska språkstödja mera! Genom att använda olika former av stöd, såsom tecken som stöd och bildstöd, ges barnen tidigt en möjlighet att låta sig bli förstådda.
Ju fler ord ett barn hör desto mer "språkbadas" det. Högläsning, benämna ord och begrepp, samtal samt gemensamma reflektioner mm. bidrar till ett gott språkutvecklande arbetssätt.
Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer, reflektioner och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att ett språkutvecklande arbetssätt genomsyrar utbildningen. Det bidrar till en ökad självkänsla hos barn, att kunna delta i olika former av samtal, bli förstådda och förstå andra. Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling - Högläsning
• Hälsa och välbefinnande - Trygghet
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling - Högläsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi arbetade med språkutveckling förra året och ser att arbetet gett resultat men att det är ett viktigt arbete som vi behöver arbeta vidare med.
• Språk och kommunikation är nyckeln till lärande, då språket är grunden till att förstå och kunna uttrycka sig i sin omvärld, samt öka sin förmåga att resonera och reflektera.
• Revideringen av läroplanen visar också på hur viktig språkutvecklingen är.
• Språk är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vi utgår från sociokulturell teori
Litteratur:
Språkstimulera mera (2019) Ashby

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi fortsätter arbetet med TAKK och bildstöd för att alla ska ges möjlighet att kommunicera.
• Vi fokuserar även på högläsning, med både spontan och planerad undervisning under året och fokuserar på att ge det mer utrymme under dagen.
• Vi planerar och anpassar läsgrupperna med antal barn, lämplig tid och plats utifrån barnens behov.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill att barnen ska visa på intresse och glädje för böcker och läsning.
• Vi ser att vi är på rätt väg när vi ser att barnen efterfrågar högläsning och visar engagemang och intresse.
• När vi märker att barnens ordförråd utvecklas och att de återberättar en enklare handling.
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande - Trygghet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Trygghet är grunden för att barn ska våga utforska, leka, lära, utvecklas och trivas. Vi ser att barnen behöver trygghet och självkänsla för att uttrycka sina känslor.

"förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Barn skapar sammanhang och mening utifrån sin erfarenhet och sätt att tänka. Därför ska de i förskolan mötas av respekt för sin person och sätt att tänka och förstå sin omvärld. Alla som arbetar i förskolan ska ge förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende."(Lpfö 18, rev 25)

Vi utgår från sociokulturell teori.
Litteratur:
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna är aktivt närvarande under dagen.
• Vi planerar för tydliga rutiner i utbildningen för att främja trygghet.
• Utövar också en tillitsfull föräldrasamverkan som komplement i utbildningen.
• Hos oss ska vi ha ett aktivt värdegrundsarbete, en trygg och tillåtande miljö där man får utveckla sin identitet och tillit till sin egen förmåga.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill se att barnen vågar visa känslor och ha förtroende för vuxna och andra barn.
• Vi önskar se att barnen vågar stå för sin egen åsikt och förstå att de är betydelsefulla.
• Att de ska känna sig sedda, hörda och respekterade.

Utvecklingsområden:

• Hållbar Framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar Framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsatt arbete med begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället.
Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året i kollegiala forum.
Vi kopplar till Palmers (2022) forskningsartikel om lyssnande-berättande med barn i förskolan samt Öhmans (2021) bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt strävar efter att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Det gör vi genom ett polyfoniskt och sympoietiskt lyssnande-berättande i möte med barn nu och inför framtiden.

Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att alla barn, oavsett skilda förutsättningar, erbjuds möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT (arbetsplatsträffar) och vår Helhetsmodell med underlag för SKA (SKA = systematiskt kvalitetsarbete).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt prioriterade begrepp, i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället och att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om alla delar för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter utveckla och befästa förståelsen för Hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Vi utvecklar begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället. Vi fortsätter även uppmärksamma de nationella minoriteterna och fördjupa oss i medveten och meningsskapande undervisning genom pedagogisk dokumentation, samt vidareutveckla samarbetslag.
Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året i kollegiala forum.
Vi kopplar till Palmers (2022) forskningsartikel om lyssnande-berättande med barn i förskolan, samt Öhmans (2021) bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett skilda förutsättningar, möjlighet att lära och utvecklas genom konstupplevelser och hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss fördjupad förståelse kring Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Normer och värden
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö- Omsorg, utveckling och lärande: Förståelse för hur människors val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
• När vi speglar oss i OMEP.s skala för hållbar utveckling ser vi att det är i det sociala och ekonomiska området vi behöver fördjupa oss (då det ekologiska har varit vårt fokus en tid).
• Delar av Skolverkets modul Hållbar utveckling
  Skolverkets; kvalitetsarbete i praktiken
  Artikel 12 Barnkonventionen
  Agenda 2030

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogens uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som stödjer målet
• Medvetandegöra barnen om hur vi samverkar hållbart.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.
• Ta del av Skolverkets modul; Hållbar utveckling, förskola och förskoleklass.
• Aktivt integrera olika lärverktyg i Temat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi alla på ett hoppfullt sätt värnar om vår miljö både ekologiskt, socialt, och ekonomiskt.
• Genom pedagogiska dokumentationer
  kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget. Under reflektion/handledning med pedagogista.
• UNIKUM möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö- Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
• Att värna alla barns psykiska hälsa måste vara det viktigaste vi gör eller?
• Har alla barn sunda relationer och känner de sig inkluderade?
• Margreta Öhmans bok “Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande”
• Barnkonventionen

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogens uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens tankar.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som stödjer målet.
• KASAM - En känsla av sammanhang.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.
• Handledning med pedagogista.
• Relationsskattning i arbetslagen från början på terminen.
• Studiebesök på förskola – reflektera över vår organisation och miljö.
• Läsa Margareta Öhmans bok ”Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande”.
• Bjuda in Stödteamet till uppstartsdagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn får förutsättning att växa och lära sig.
• Att alla barn känner sig inkluderade och upplever att de kan och behövs.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget.
• Under reflektion/handledning med pedagogista.
• UNIKUM möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö-Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.
• Skolverkets; kvalitetsarbete i praktiken

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ansvarar för gruppens dokumentationer en vecka var (Ann Åberg).
• Det enskilda barnets utveckling dokumenteras i UNIKUM enligt Årshjulet. (Gemensamt i huset dokumentera och reflektera över rutinsituationer)
• Reflektera och skriva i UNIKUM "Att möta gruppen" för att på ett proaktivt sätt möta alla barn.
• Skriva särskilda insatser för barn i behov av detta.
• Utgå ifrån delar av boken “Att utveckla barns förmågor” Petri Partanen.
• Bjuda in Stödteamet till uppstartsdagarna.
• Jobba proaktivt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi utvecklat och stöttar alla barn i sin individuella utveckling
• Att alla barns utveckling systematiskt följs upp i UNIKUM enligt Årshjulet.
• Genom Samtalsmodellen i UNIKUM kan vi följa arbetet och eventuellt skriva särskilda insatser för de barn som har behov av detta.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Barns kultur

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Utifrån tidigare års analyser ser vi att vårt hälsoarbete varit framgångsrikt, därför vill vi fortsätta utveckla vårt arbete för hälsa och välbefinnande både för barn och pedagoger.
• Folkhälsomyndighetens forskningsbaserade rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa menar att social interaktion och utveckling bland barn främjas av att vistas i grönområden. Det stimulerar barns kreativitet och ger barn möjlighet att samarbeta, kommunicera och bygga relationer med sina kamrater på ett naturligt sätt.
• Enligt Eva Bojner Horwitz når dansen vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan bidra till ökad empati och livskvalitet.
• Den reviderade läroplanen lyfter betydelsen av rörelse aktiviteter där utevistelsen och dansen blir ett betydelsefullt lärverktyg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer i projektform att utforska boken "Här är vi" med hjälp av olika estetiska uttryckssätt och utveckla vårt arbete med lek, drama, dans och rörelse. Vi strävar efter att med barnens intressen och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa.
• För att stärka barnens kroppsmedvetenhet och självkänsla ger vi dem möjlighet att uttrycka sig genom olika estetiska lärprocesser.
• Genom att pedagogerna intar ett salutogent förhållningssätt och ett resurstänk vill vi stärka barnens resiliens och synliggöra deras styrkor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn känner trygghet i sig själva, i gruppen och i våra rutiner.
• Att barnen blir medvetna om sina och andras styrkor och visar en större förståelse och acceptans för olikheter.
• Vi ser att utveckling sker när barnen själva tar initiativ till utforskande aktiviteter samt uttrycker sina tankar, känslor och erfarenheter på olika sätt.

Utvecklingsområde: Barns kultur

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Att få kulturella erfarenheter är viktigt för att barnen ska få vidgade uppfattningar om sig själva och om sin omgivning.
Enligt Julie Allan kan barn genom kulturen utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation

I FN:s konvention om barns rättigheter står det att barn ska ges möjlighet att av eget intresse och på egna villkor delta i det konstnärliga och kulturella livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi kommer att ta oss utanför grindarna och göra omvärldsspaningar, t.ex. promenera i närområdet, åka buss, besöka biblioteket samt ta del av olika kulturevenemang.
• Vi kommer att utveckla våra lekmiljöer utifrån barnens upptäckter från våra omvärldsspaningar. Vi vill lämna spår i samhället.
• Genom att pedagogerna intar ett inlyssnande förhållningssätt där de ser och lyfter det som barnen intresserar sig för och pratar om.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen blir medvetna om sig själva som kulturella individer.
• Att barnen blir synliga i samhället.
• Att barnens egna berättande ökar.
• Vi ser att undervisningen skapat goda förutsättningar för barnen att få kunskap för sin omvärld när de på eget initiativ uttrycker sina tankar och iakttagelser om den.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Uttryckssätt
  
• Systematiskt kvalitetsarbete
  

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det finns behov av vidareutveckling av vårt prioriterade mål kring lek och kommunikation där vi ser en möjlighet att utmana och utveckla barnens nyfikenhet för språket. Vi vill fördjupa vårt kunnande kring samtalsformer vid högläsning samt berättande och skapa intresse för litteratur i olika former. Vi vill ta tillvara på kommunens satsningarna på förskolebibliotek och bokstart.

Vår undervisning ska utgå från sociokulturella och posthumanistiska teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta systematiskt med högläsning och berättande i mindre grupper med barnen.
• Skapa miljöer samt undervisningstillfällen som möjliggör för barnen att upptäcka ny litteratur och få erfara berättande på olika sätt.
• Inspirationsuppstart på Kulturskolan, kollegialt lärande och inspirera varandra i olika forum.
• Riktad litteratur av Ann S. Philgren.
• Handledning med pedagogista.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi utvecklar undervisningen kring barns språkliga medvetenhet, nyfikenhet och intresse för litteratur och språk.
• Att barnen fått möta en lärmiljö och undervisning där de fått erfara litteratur på olika sätt.
• Ökat intresse för språk och litteratur i olika former.
• Vi följer arbetet genom pedagogisk dokumentation, med barnen/i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser en framgångsfaktor i arbetet med verkstäder med transduktionskedjor där barnen får utvecklas på många olika sätt vi olika utryckssätt, men vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med olika uttryckssätt under hela dagen.

I år ska vi lägga extra fokus på att utveckla dramapedagogik som har kommit lite i skymundan och som kan vara en mer utmanande arbetsform för pedagoger. Vi behöver få träna och utveckla drama tillsammans med barnen som en fördjupning av målet lek vi hade i ifjol.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt i mindre grupper med barnen, synliggöra processen i temakarta.
• Utveckla verkstäderna där barnen har möjlighet att uttrycka sig på olika sätt under hela dagen i transduktionskedjor.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer där olika uttrycksätt erbjuds.
• Utvecka dramapedagogiken.
• Samarbete med Kulturskolan och deras dramapedagog i Projekt Hugo både för barn och pedagoger.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra i pedagogiska forum.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att undervisningen kring barns uttryckssätt - speciellt dramapedagogik - har utvecklats.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommit till uttryck genom estetiska uttryckssätt.
• Att vi skapat en miljö som erbjuder en tydlig transduktionskedja i utbildningen.
• Att vi har en levande dokumentation av temat genom en temakarta och att vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentationer, med barnen/i arbetslaget/handledning med pedagogista.
• Att vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser efter fjolårets arbete att vi behöver forsätta fokusera på att utveckla arbetsprocesser kring dokumentationen samt fördjupa vårt kunnande kring vår teoretiska utgångspunkt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna arbetar med tankekartor tillsammans med barnen för att skapa en synlig röd tråd i arbetet. Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg Unikum, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen.
• Forsätta utveckla processverktyget för pedagogerna.
• Föreläsningar, workshops samt litteratur kring transduktionskedjor och teorier.
• Handledning av pedagogista och kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är ett verktyg för vårt dagliga arbete på förskolan, där dokumentationerna skapar utveckling av undervisningen och ger pedagoger en överblick över sin undervisning och möjlighet för utveckling.
• Att alla har en förståelse för alla pedagoger om vår teoretiska utgångspunkt.
• Genom processverktyget Unikum och utvärderingar kan rektor, pedagogista och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområde:

• Språk och kommunikation

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 18, rev 25) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. De ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Under läsåret kommer vi att plocka in aktuell forskning och litteratur inom ämnet, bland annat "Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta" (Larsson Samoladas & Bäversten, 2021), "Språkutveckling på gång" (Nordberg, 2023), "Språkets alla möjligheter i förskolan (Eriksson, 2023) samt "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" (Öhman, 2021).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och texter. En språkutvecklande miljö och pedagogernas arbetssätt bidrar till att lägga grunden för att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Positiva känslor ökar motståndsförmågan och effektiviserar strategier för att hantera utmaningar" (Öhman, 2021).

Barns förmåga att kommunicera ska utvecklas och uppmuntras bland annat med hjälp av TAKK (TAKK-påsen från Resurscentrum). Barnens tankar och åsikter ska ligga till grund för utformningen av förskolans pedagogiska miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill lägga en god grund där barnen ges förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen. Pedagogerna genomför kontinuerligt observationer för att få underlag att reflektera kring och på så sätt identifiera progression i arbetet.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sin undervisning. Lärloggar i Unikum används som underlag för utvärdering och analys. Vi använder oss av Skolverkets "Framgångsfaktorer" som underlag för kvalitetsdialoger där vi reflekterar över verksamheten och vad vi behöver göra för att nå ökad kvalitet och likvärdighet. Allt sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Barns språkutveckling
• Matematik

Utvecklingsområde: Barns språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Genom att erbjuda olika kreativa uttrycksformer får barnen möjlighet att uttrycka och kommunicera sina upplevelser, tankar och erfarenheter på olika sätt.
• En varierad undervisning.
• Rörelse som är en del av de kreativa uttrycksformerna är också en central del i den nya reviderade Läroplanen för förskolan.
• Genom tillgång till litteratur, skolbiblioteken och högläsning med boksamtal får barnen en möjlighet att utveckla intresse för berättelser, skriftspråket samt kommunikation
  
  Lpfö 18 rev 25.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisning i mindre grupper. För att främja delaktighet och lärande organiseras undervisningen i mindre barngrupper.
• Kommunikation genom estetiska uttryck Barnens språkutveckling stärks genom bild, musik, drama och andra estetiska uttrycksformer.
• Högläsning som språkstimulans. Genom högläsning utvecklar barnen intresse för berättelser och texter samt sin förmåga att samtala, tolka och reflektera.
• Gemensam kompetensutveckling. Pedagogerna fördjupar sig i gemensam litteratur som stöd i utvecklingsarbetet.
• Kollegialt lärande. Reflektion och lärande sker kontinuerligt vid K-dagar, APT och personalkonferenser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen har fått förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.

Att arbetet följts upp och utvecklats genom UNIKUM - SKA arbetet. Vi följer processerna i Unikum där varje arbetslag varje vecka dokumenterar och reflekterar över undervisningen.
Uppföljning enligt Årshjulet.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• I förskolans pedagogiska uppdrag ingår att ge varje barn de bästa förutsättningarna att lära matematik och utveckla matematikfärdigheter som är grundläggande både för fortsatt matematiklärande och för barnets möjligheter att förstå och hantera sin omvärld här och nu.
• Ann.S Philgren menar i boken "Skriva, läsa, räkna i förskolan"
  att matematik ska integreras i vardagen genom lek och utforskande.
• Barn ska ges möjlighet att resonera, upptäcka och använda matematiska begrepp i meningsfulla sammanhang.
• Pedagogstyrda aktiviteter bör anpassas efter barnens ålder och utveckling.
• Undervisningen ska ha tydlig koppling till läroplanen och aktuell forskning.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisning i mindre grupper. För att främja delaktighet och lärande organiseras undervisningen i mindre barngrupper.
• Aktiviteter som ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor enligt läroplansmålet.
• Rörelse, dans, sång/rim & ramsor, drama, lek, skapande – i led med nya läroplanens beskrivelse.
• Gemensam kompetensutveckling. Pedagogerna fördjupar sig i gemensam litteratur som stöd i utvecklingsarbetet.
• Kollegialt lärande. Reflektion och lärande sker kontinuerligt vid K-dagar, APT och personalkonferenser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen i sin undervisning, genom ett projekterande arbete, fått förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Att arbetet följts upp och utvecklats genom UNIKUM.
Vi följer processerna i Unikum där varje arbetslag varje vecka dokumenterar och reflekterar över undervisningen.
Uppföljning enligt Årshjulet.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer utomhus
• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utomhusmiljön är en del av den samlade lärmiljön enligt Tillgänglighetsmodellen – en fysisk, social och pedagogisk kontext som ska främja barns delaktighet och lärande.

Analyser visar behov av att stärka våra utomhusmiljöer.

Forskning lyfter hur genomtänkta miljöer ger ökad tillgänglighet och fler möjligheter att lyckas.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ett kompetenshöjande projekt genomförs tillsammans med Italien, där alla tre förskolor deltar. Syftet är att gemensamt utveckla en likvärdig och inkluderande utomhusmiljö med fokus på tillgänglighet, delaktighet och lärande. Arbetslaget ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss mer tillgängliga och inkluderande utomhusmiljöer där alla barn ges likvärdiga möjligheter till lek, rörelse och lärande. Det gynnar barns motoriska utveckling, hälsa, välbefinnande och stärker det livslånga lärandet.

Pedagogernas aktiva närvaro på gården skapar trygghet, främjar interaktion och gör fler undervisningssituationer möjliga.

Vi följer upp genom observationer, reflektioner och analys av barns delaktighet och engagemang.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språkutveckling är avgörande för barns lärande, samspel och identitetsskapande.

Analys av våra resultat visar att fler barn behöver stöd i att utveckla sitt ordförråd och sin kommunikativa förmåga.

Pihlgren (2013, 2018) lyfter fram att barn utvecklar sitt språk parallellt med sitt tänkande – ju fler möjligheter de får att samtala, argumentera och reflektera, desto mer utvecklas båda förmågorna.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom filmer och artiklar. Arbeta med rika samtal, högläsning och begrepp i lek och vardag. Använd flerspråkighet som resurs. Följ upp barns språkutveckling genom reflektion, dokumentation och observation.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnens språkutveckling stärks genom rikare samtal, ett större ordförråd och bättre förmåga att uttrycka tankar och idéer.

Barnen får möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, förbättrad kommunikation och bättre förmåga att uttrycka sig i olika sammanhang.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa upp barns engagemang i samtal, deras ordförråd och kommunikativa förmåga genom observationer, reflektioner och dokumentation.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barns hälsa och välbefinnande är avgörande för deras utveckling och lärande. Våra analyser visar att fler barn behöver stöd i att hantera känslor, bygga trygga relationer och utveckla sociala färdigheter.

Forskning från IFous och Ann S. Pihlgren betonar att barn behöver utveckla förmåga att reglera sina känslor, skapa trygga och nära relationer samt aktivt delta i utforskande och lärande. Genom att arbeta med dessa aspekter kan vi stärka både den psykiska hälsan och barnens förutsättningar för lärande och socialt samspel.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Bygga trygga relationer genom samtal om känslor och socialt samspel. Stärka känsloreglering och ge stöd för att hantera känslor i olika sammanhang.
Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga. (Lpfö18)
Kompetensutveckling genom att läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande och använda Stödmaterialet från Ifous och Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Systematisk uppföljning av barns emotionella och sociala utveckling genom samtal och reflektion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen utvecklar bättre förmåga att reglera sina känslor, hantera sociala relationer och stärka sitt välbefinnande. Deras känslomässiga och sociala utveckling främjas, vilket bidrar till en positiv lärmiljö.

Barnen får verktyg att hantera känslor och skapa trygga relationer. Deras tillit till sin egen förmåga växer och de blir bättre rustade att delta i lärande och samspel.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa barnens engagemang och välbefinnande, samt genom kontinuerlig observation, samtal och reflektion i arbetslagen.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Språk
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
• Att skapa en förståelse hos barnen kring hur vi vårdar miljön såväl inne som ute är ett utvecklingsområde för läsåret.
  

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Stor vikt vid introduktion i lärmiljöerna, användning av olika material och rutiner kommer vi att arbeta med i barngruppen.

Organisationsmässigt: För att bidra till barnens ökade självständighet kommer vi att arbeta med detta i mindre grupper. Pedagogen som deltar har ett medutforskande förhållningssätt. Som ett stöd i detta arbete läser vi "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande".
Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig.

Barnen förväntas få kreativa och lustfyllda lärmiljöer som bidrar i undervisningen och barnens lärande. Intruduktionen blir viktig för att barnen skall veta vad som förväntas av dem i lärmilljöerna inne och ute. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Genom vårt projekt barnbokens magi skapar vi förutsättningar att ge barnen möjlighet att använda sig av olika uttrycksformer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Organisering: Pedagogerna erbjuder barnen en varitation av olika uttryckssätt. Detta år läser vi gemnensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Värna barns hälsa och välbefinannde" av Margareta Öhman.

Förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling i olika former.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att hitta ett uttryckssätt som passar för just dem själva.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet samt att rektor följer arbetslagens arbete i Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Rektor ger systematiskt reflektioner på lärloggar kopplat till våra läroplansmål.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
Organisering: Ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet har upprättats och skall fungera som stöd i vårt arbete med SKA. Underlag finns i Unikum för att systematiskt stödja arbetet med prioriterde mål. Kollegial och systematisk uppföljning på årshjulen på t ex pedagogisk utvecklingstid, kompetensutvecklingsdagar, arbetsplatsträffar.

Förskolans sex kompetensdagar nyttjas för kompetensutveckling i olika former.
Processhandledarens roll bidrar i utvecklingen inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.
• Alla pedagoger är delaktiga genom att dokumentera, reflektera och analysera i Unikum.
• Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområden:

• Tillgängliga lärmiljöer
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen har visat att fler tillgängliga och tydliga mötesplatser har lett till att barnen arbetat längre stunder med det som erbjuds. "Det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till" (Pihlgren, 2021).
Enligt sociokulturell teori ses lärandet som relationellt och att den som kan lite mer utmanar andra till vidgad förståelse. Vi har sett att barnen bjuder in varandra till samspel och de äldre barnen visar hänsyn till de yngre kamraterna, samt vägleder dem i leken.
I den nya Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen", vilket gör att vi på förskolan kommer att lyfta barns hälsa och rörelse än mer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Med utgångspunkt i SPSM´s tillgänglighetsmodell ska lärmiljöer utformas för alla barns ökade möjligheter att lyckas, bland annat genom Tydliggörande pedagogik. Stödinsatserna i Unikum är ett viktigt stöd i detta arbete.

En normkritiskt medvetenhet ska genomsyra förhållningssätt och det material och lärverktyg som erbjuds.

I den nya Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen" vilket kommer att ta ett större utrymme i den undervisning som bedrivs på förskolan. Ett viktigt steg för att främja barns hälsa blir att erbjuda en utbildning där barnen får uppleva fysisk aktivitet och känna rörelseglädje genom att delta i fysiska aktiviteter återkommande under dagen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnens samspel ökar och relationer fördjupas då de stannar i aktiviteter längre både på egen hand och i samspel med andra. Att barnen blir självständiga och trygga att göra egna val och inte fastnar i stereotypiska uppfattningar.
• Att barn får ett ökat lärande genom erfarenheter av olika typer av lärverktyg, både digitala och analoga.
• Att ökad fysisk aktivitet på förskolan ska bidra till rörelseglädje och en förbättrad hälsa hos barnen.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur fångar vi upp tecken på en ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att barnen erbjuds och använder olika uttrycksformer, t.ex TAKK och bildstöd vilket stärker deras kommunikation i olika situationer.

Genom arbete med högläsning och boksamtal ser vi att barnen tränat på förmågan att stanna upp och reflektera tillsammans kring böckers innehåll. Då böckerna lyfts fram i lärmiljöerna kan vi också se att det spontana läsandet ökat. Barnen intresserar sig för böcker, och läser/titta både själva, tillsammans med kompisar, och med pedagoger.
I en stimulerande läsmiljö behöver utgångspunkten vara ett brett, rikt och uppdaterat utbud av litteratur. Barnen ska kunna känna igen sig i den litteratur som förmedlas, och få fönster att sätt att vara och leva (Heimer, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kunskap kring barns språkutveckling ska öka genom fortbildning av förskolans pedagoger under läsåret.
• För att möjliggöra språkutveckling ska förskolan fortsätta erbjuda flera olika kommunikationssätt som kompletterar varandra, AKK.
• Vi kommer genomföra inköp av barnlitteratur, bygga upp ett förskolebibliotek & uppdatera kapprumsbibliotek. Regelbunden högläsning planeras in, samt spontan läsning ska främjas.
• Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska möta minoritetens kultur och språk i olika sammanhang på förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad kunskap om barns språkutveckling hos pedagogerna förväntas öka möjligheten att arbeta läs- och språkfrämjande i än större utsträckning.
• Ökad högläsning, tillgång till böcker och användande av alternativ kommunikation förväntas ge ett ökat talspråk och ordförråd hos barnen.
• Erfarenhet av olika uttryckssätt ska ge barnen möjlighet till ökad delaktighet och större inflytande i sin vardag.
• Allt utveckla barnens språk är en förutsättning för ett fortsatt lärande genom hela utbildningssystemet, inte minst för att kunna ta till sig kunskap inom STEAM-ämnena.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur fångar vi
  upp tecken på en ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling "Språkstödjande arbetssätt"
• Interkulturell kompetens "Välkomstmöten"
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling "Språkstödjande arbetssätt"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Ge barnen strategier, stöd och hjälp i kommunikation med varandra i det sociala samspelet.
• Högläsning, lek och rörelse skapar förutsättningar för att öka social interakton och språkutveckling.
• Forskning visar: lärare och barnskötare i förskolan behöver arbeta med strukturerad miljö och syfte i litteraturundervisning, för att stimulera barns språkutveckling.
• Kvalitativ och systematisk högläsning: genom att erbjuda barnen planerad högläsning varje dag, för att skapa förutsättningar för språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera och strukturera för litteraturläsning i förskolan; Pedagoger (lärare och barnskötare) skapar engagemang för litteratur till barnen.
• Genom att ge undervisning i strukturerad miljö och i undervisningsgrupper, för att främja barnens språkutveckling.
• Erbjuda barnen olika undervisningsstrategier, där barnen får öva, lära sig att kommunicera och interagera med andra.
• Genom lek och rörelse ges barnen verktyg där barnen får öva flera gånger, att utveckla sociala och språkliga färdigheter.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att förskolan är en social miljö där barn får lära sig och utveckla sina sociala färdigheter.
• Lära och öva sig att kommunicera och interagera med andra samt tillsammans konstruera förståelse av samhället/världen.
• Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetsgången.
• I analysarbetet utvärderas om förskolans arbetssätt har gett barnen förutsättningar och verktyg för att utveckla sin språkutveckling.

Utvecklingsområde: Interkulturell kompetens "Välkomstmöten"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skapa en förtroendefull relation med vårdnadshavare, utgå från familjens perspektiv. Ta reda på familjens språk, erfarenheter, informera om förskolan samt ge introduktion.

Förskolan behöver utveckla mottagande av nya familjer med ett professionellt bemötande. Lärare och barnskötare ska ha ett gemensamt förhållningssätt och arbeta för att skapa en god anknytning med familjen.

Erbjuda välkomstmöte som inkluderar båda vårdnadshavares kommunikation och säkerhetställ familjens flerspråkighet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera och genomföra "välkomstmöte" utifrån förskolans rutiner.
• Kartläggning utifrån barnet och familjens språk.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla vårdnadshavare och barn känner sig inkluderade och välkommen. Skapa förståelse, anknytning och goda relationer mellan förskolan och familjerna.
• Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetsgången.
• I analysarbetat utvärderar förskolan om förskolans rutiner har skapat och gett förutsättningar för en "tillitsfull relation med familjen".
• För att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt i samarbete med förskolan och hem.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utvecking
• Naturvetenskap och teknik
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling". Ett område som vi vill och behöver fortsätta fördjupa oss kring, där barnen på ett positivt sätt involveras. Hållbarhet ur det sociala området är delar vi behöver fördjupa oss kring då det ekologiska har varit vårt fokus en tid.

Artikel 12 Barnkonventionen
Margreta Öhmans bok "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Läsa och reflektera kring gemensam litteratur.
• Relationsskattning vid handledningstillfällen med pedagogista.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.illnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö:"Förmågan att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik".
• Vi följer barnens intresse för naturvetenskap och teknik, vi vill fortsätta att fördjupa våra kunskaper för att kunna utmana dem vidare i sitt utforskande.
• Vi vill utveckla barnens kompetenser med hjälp av olika uttryckssätt och lärverktyg.
• Skolverkets modul; Natur, Teknik och språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och
  utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som stödjer målet.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi med hjälp av olika språk fått en ökad förståelse för naturvetenskap och teknik.
• Att vi synliggjort det vi har i vår natur och att vi gjort det med hjälp av många olika uttryckssätt.
• Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer genom barnens dokumentationer och vår mindmap.
• Att vi genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget.
• Handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi vill fortsätta att utveckla vårt dokumentationsarbete.
• Vi vill på ett systematiskt sätt synliggöra och analysera barnets utveckling och lärande, detta med hjälp av Unikum .
• Vi utgår ifrån Lpfö
• Skolverkets; Kvalitetsarbetet i praktik

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ansvarar för gruppens dokumentationer varje vecka i Unikum.
• Det enskilda barnets utveckling dokumenteras i Unikum enligt Årshjul.
• Vi fördjupar oss kring stödmaterialet i Unikum.
• Kompetensdagar/pedagogiskt forum/pedagogisk utvecklingstid

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det varje vecka finns en dokumentation på gruppens processer.
• Att det enskilda barnets utveckling synliggörs och dokumenteras i Unikum enligt Årshjul.
• Vi har fördjupat oss kring stödmaterialet i Unikum.
• Genom samtalsmodellen i Unikum kan vi följa arbetet och eventuellt skriva särskilda insatser.
• Kompetensdagar/pedagogiskt forum/pedagogisk utvecklingstid.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområde:

• Barns språkutveckling

Utvecklingsområde: Barns språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Genom att erbjuda olika kreativa uttrycksformer får barnen möjlighet att uttrycka och kommunicera sina upplevelser, tankar och erfarenheter på olika sätt.
• En varierad undervisning.
• Rörelse som är en del av de kreativa uttrycksformerna är också en central del i den nya reviderade Läroplanen för förskolan.
• Genom tillgång till litteratur, skolbiblioteken och högläsning med boksamtal får barnen en möjlighet att utveckla intresse för berättelser, skriftspråket samt kommunikation.
• Lpfö 18 rev 25
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
  Maria Heimer i "Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan" - Högläsning är avgörande för barns ordförråd och språkliga utveckling samt att högläsning bör ske i små grupper där barnen får ställa frågor, samtala och reflektera. Det stärker förståelsen och engagemanget hos barnen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisning i mindre grupper. För att främja delaktighet och lärande organiseras undervisningen i mindre barngrupper.
• Kommunikation genom estetiska uttryck. Barnens språkutveckling stärks genom bild, musik, drama och andra estetiska uttrycksformer.
• Högläsning som språkstimulans. Genom högläsning utvecklar barnen intresse för berättelser och texter samt sin förmåga att samtala, tolka och reflektera.
• Gemensam kompetensutveckling. Pedagogerna fördjupar sig i gemensam litteratur som stöd i utvecklingsarbetet.
• Kollegialt lärande. Reflektion och lärande sker kontinuerligt vid K-dagar, APT och personalkonferenser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen genom ett projekterande arbete fått använda flera språk och uttryckssätt i sin undervisning och att detta stärkt den språkliga utvecklingen.
• Att barnen har fått förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
• Att arbetet följts upp och utvecklats genom UNIKUM - SKA arbetet
  Vi följer processerna i Unikum där varje arbetslag varje vecka dokumenterar och reflekterar över undervisningen.
  Uppföljning enligt Årshjulet.

Utvecklingsområden:

• Hållbar Framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar Framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsatt arbete med begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället.
Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året i kollegiala forum.
Vi kopplar till Palmers (2022) forskningsartikel om lyssnande-berättande med barn i förskolan samt Öhmans (2021) bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt strävar efter att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Det gör vi genom ett polyfoniskt och sympoietiskt lyssnande-berättande i möte med barn nu och inför framtiden.

Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att alla barn, oavsett skilda förutsättningar, erbjuds möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT (arbetsplatsträffar) och vår Helhetsmodell med underlag för SKA (SKA = systematiskt kvalitetsarbete).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt prioriterade begrepp, i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället och att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om alla delar för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter utveckla och befästa förståelsen för Hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Vi utvecklar begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället. Vi fortsätter även uppmärksamma de nationella minoriteterna och fördjupa oss i medveten och meningsskapande undervisning genom pedagogisk dokumentation, samt vidareutveckla samarbetslag.
Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året i kollegiala forum.
Vi kopplar till Palmers (2022) forskningsartikel om lyssnande-berättande med barn i förskolan, samt Öhmans (2021) bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett skilda förutsättningar, möjlighet att lära och utvecklas genom konstupplevelser och hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss fördjupad förståelse kring Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Språk, Högläsning
• Hälsa och välbefinnande, Rörelse
  

Utvecklingsområde: Språk, Högläsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Studier visar att språkutvecklingen har försämrats i samhället och att vi i förskolan behöver prioritera det mer. Även Pisaundersökningar visar att trenden är nedåtgående.
Vi kan se i vår analys från förra året att barnen har ett intresse av böcker, högläsning och bokstäver.
Revideringen av läroplanen och även barnkonventionen visar hur viktig språkutvecklingen är. Språket är nyckeln till lärande, och språket är grunden till att förstå och kunna uttrycka sig i sin omvärld, samt öka sin förmåga att resonera och reflektera.
Språk är en mänsklig rättighet.

Litteratur:
Undervisningsstrategier i förskolan (2020) A, Pihlgren
Den betydelsefulla högläsningen (2020) M, Heimer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi genomför både spontan och planerad undervisning med högläsning under året och planerar för att ge det mer utrymme under dagen.

Vi delar barngruppen i mindre grupper, anpassar för barnantal, plats, lämplig tid på dagen då barnen är mest mottaglig för lärande, ställer öppna frågor och utgår från gruppernas olika behov.

Samlingsstunder ger även möjlighet till spontan högläsning och att leka fram språkutveckling genom t.ex. konkreta material till en saga.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vet att vi är på rätt väg när barnen visar ökat intresse och nyfikenhet kring böcker och högläsning och när barnen deltar aktivt i samlingen samt kommunicerar med varandra och ger uttryck för egna tankar. Genom observation och dokumentation ser vi den utveckling som sker.

Vi vill att barnen ska visa på intresse och glädje för böcker och läsning.

Vi ser att vi är på rätt väg när vi ser att barnen efterfrågar högläsning och visar engagemang och när vi ser att deras ordförråd utvecklas och att de på olika sätt återberättar en enklare handling.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande, Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vårt arbete förra året med hälsa och välbefinnande har gett effekt, men det är ett viktigt arbete som vi vill arbeta mer med. Även eftersom det kommit fram att barn generellt är mer stillasittande idag och att man ges bättre förutsättningar för lärande om man rör sig mer.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö 18, rev 25).
Fohm:s senaste forskning om barn och rörelse påtalar att vårt rörelsemönster i samhället har förändrats till att man nu är mer stillasittande och det vill vi nu motverka.

Litteratur vi utgår från:
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) M Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Erbjuda både planerade och spontana lärtillfällen med lustfylld rörelse på olika sätt. Såväl inomhus, utomhus och vid utflykter i närområdet utanför förskolan samt i både mindre och större grupper.
Det gör vi för att alla individer ska få förutsättning att känna sig bekväm att delta på sitt sätt.

Vi kommer i olika gruppkonstellationer nyttja aktivitetshallen i skolan för rörelse på olika sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill se ökad rörelseglädje och att fler barn väljer att delta i rörelse på olika sätt.
• Vi vill lägga en grund för en framtida god folkhälsa.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Lärmiljö
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter att fördjupa oss i Lpfö mål: "Att utveckla varje barns förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa samt förmågan att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer och med hjälp av olika lärverktyg".

Vi fördjupar oss i delar av "Estetiken i praktiken” Eva Tuvhag Gullberg
samt “Digital kompetens i förskolan” Marie Eriksson.
Luleå kommuns IKT strategi

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt tillsammans i mindre grupper.
• Stärka barnens kommunikation med hjälp av olika estetiska uttryckssätt och lärverktyg.
• Samtliga pedagoger ska läsa och reflektera över gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet.
• Vi kommer att läsa delar av “Estetiken i praktiken”
  “Digital kompetens i förskolan”.
• Gemensamt kollegialt lärande på Pedagogiskt forum.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen genom ett tematiskt arbete använder flera språk och uttryckssätt i sin kommunikation.
• Vi följer processerna i UNIKUM där varje arbetslag varje vecka dokumenterar och reflekterar över undervisningen.
• Genom handledning med pedagogista.
• Uppföljning enligt Årshjulet.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi vill fortsätta utveckla våra lärmiljöer.
  Lpfö: "Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära".
• Vi behöver utveckla våra utemiljöer, för att främja undervisning även ute.
• Vi vill skapa innemiljöer som speglar vår gemensamma pedagogiska kompass.
• Vi fördjupar oss i delar av “Rum för lärande”, Katinka Vikingsen

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Skapa kreativa lärmiljöer där barnen får möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt.
• Att barnens processer är synliga i miljöerna.
• Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska fördjupa sig och reflektera över gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet och stärka Vi:et i huset.
• Studiebesök på förskola samt handledning.
• Vi läser delar av “Rum för lärande” , Katinka Vikingsen
• Gemensamt kollegialt lärande på Pedagogiskt forum

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att miljöerna bjuder in till kommunikation på flera olika sätt och med hjälp av olika lärverktyg.
• Att vi har en utforskande lärmiljö som speglar vår pedagogiska kompass.
• Vi följer processerna i UNIKUM där varje arbetslag varje vecka dokumenterar och reflekterar över undervisningen.
• Genom handledning med pedagogista.
• Uppföljning enligt Årshjulet.
  

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.
• Lpfö: "Dokumentera, utvärdera och analysera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utveckla och lära i enlighet med läroplanens mål."
• Skolverket: systematiskt kvalitetsarbete

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ska dokumentera och reflektera i UNIKUM varje vecka.
• Varje vecka skriver en pedagog/avdelning veckobrev till vårdnadshavarna, för att delge delar av veckans arbetsprocesser.
• Handledning för alla arbetslag som stöd i utvecklingen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi utvecklat förskolans kvalitet och därmed ökat barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.
• Att undervisningen utvecklats med hjälp av dokumentationer och reflektioner.
• Att alla avdelningar varje vecka skriver ett veckobrev till vårdnadshavarna där vi berättar om hur vi jobbat mot målen .
• Att vårdnadshavarna får insyn och känner förtroende för vår verksamhet.
• Genom handledning med pedagogista.
• Uppföljning enligt Årshjulet.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, Hälsa & Välbefinnande utomhus
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.25 ska utbildningen i förskolan bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld genom...

Mål:
intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Mål:
Intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap,.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom kartläggning uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling.

Stimulera barnens språkutveckling och intresse för läsning.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att arbetet med språk och kommunikation leder till ett förändrat kunnande och progression i barnens utveckling och lärande.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur språk och kommunikation och dess mål gör skillnad för barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö Hälsa & Välbefinnande utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.2025 ska förskolan erbjuda barnen en god och hälsofrämjande miljö och en väl avvägd dagsrytm med såväl vila som fysiska aktiviteter och andra aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.

Mål:
förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp
samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljön utomhus ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur utvecklingsområdet Lärmiljö, hälsa &v älbefinnande utomhus och dess mål gör skillnad för barnen.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Att barnens utevistelse säkerställs med en kvalitativ undervisning.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, Estetiska uttryckssätt
• Undervisning, Språkutveckling, Matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver öka sin förståelse kring vikten av att erbjuda undervisning med olika estetiska uttrycksformer för att kunna erbjuda varje barn möjlighet att uttrycka sig. Samt öka kunskap kring materialkännedom, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här planerade undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utbildning/ Workshop i estetiska uttryckssätt; lera, måla, rita/ papper och estetiska upphängningar.
• Några pedagoger deltar i dansutbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det syns i barns alster och i dokumentationer som finns på processväggar, att barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.
• Att det syns i dokumentationer och på processväggar att barnen erbjuds olika estetiska uttryckssätt i undervisningssituationer.

Utvecklingsområde: Undervisning, Språkutveckling, Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språkstödjande arbetssätt
  

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.
Föregående års arbete med "Normer och värden" som prioriterat område har gett goda resultat.
Forskning: t.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer, reflektion och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra. Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språkstödjande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Det ställer krav på utbildningen att nyttja olika former av språkstödjande arbetssätt, i syfte att stärka barnen i deras språkutveckling.
Forskning: tex. Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet:
"... barns språkutveckling kan påverkas på ett enkelt och rakt sätt och inte av faktorer som är svåra att ändra på, som socioekonomisk status. Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska språkstödja mera! Genom att använda olika former av stöd, såsom tecken som stöd och bildstöd, ges barnen tidigt en möjlighet att låta sig bli förstådda.
Ju fler ord ett barn hör desto mer "språkbadas" det. Högläsning, benämna ord och begrepp, samtal samt gemensamma reflektioner mm. bidrar till ett gott språkutvecklande arbetssätt.
Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper. Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer, reflektioner och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att ett språkutvecklande arbetssätt genomsyrar utbildningen. Det bidrar till en ökad självkänsla hos barn, att kunna delta i olika former av samtal, bli förstådda och förstå andra. Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde:

• Pedagogisk miljö

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Pedagogerna hjälper barnen att klara mer på egen hand. "Positiva känslor ökar motståndsförmågan och effektiviserar strategier för att hantera utmaningar" (Öhman, 2021). En miljö som uppmuntrar till lek och rörelse har stor betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande, (Lpfö 18, rev 25).

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen. Under läsåret plockar vi in aktuell forskning och litteratur i ämnet, bland annat "Rum för lärande" (Vikingsen, 2020), "Förskolans lärmiljöer" (Erika Wallin, 2023) samt "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande" (Öhman, 2021).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Miljön på förskolan förändras utifrån vilket lärande som eftersträvas. Pedagogerna planerar för längre perioder och utmanar barnen med komplexa problem. Pedagogerna arbetar systematiskt för att visa barnen strukturer för arbete, utforskande och ordning. Genom pedagogernas bemötande och förhållningssätt får barnen stöd i sitt utforskande (Vikingsen, 2020).

För att främja vårt samarbete kring Solkattens gemensamma utrymmen, både utomhus och inomhus, har vi startat upp ett arbete där barnen kommer att erbjudas olika aktiviteter i blandade grupper. Fördelar med detta är bland annat att de får möta nya barn och pedagoger, öva samarbete, utveckla sitt ordförråd med nya begrepp och allt detta bidrar till ökad självkänsla och stärkt självförtroende.

Under vt 2025 startar vi upp ett gemensamt projekt där alla avdelningar ska arbeta med bilderboken "Tims trädgård" (Marianne Dubuc).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat samspel mellan barnen då de tillsammans och i olika gruppkonstellationer får arbeta med olika utmaningar. Efter hand ansvarar barnen för delar av ordning och innehåll i de olika miljöerna på förskolan.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen. Pedagogerna genomför kontinuerligt observationer för att få underlag att reflektera kring och på så sätt identifiera progression i arbetet.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sin undervisning. Lärloggar i Unikum används som underlag för utvärdering och analys. Vi använder oss av Skolverkets "Framgångsfaktorer" som underlag för kvalitetsdialoger där vi reflekterar över verksamheten och vad vi behöver göra för att nå ökad kvalitet och likvärdighet. Allt sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Social hållbarhet, Hälsa och välbefinnande
• Ekologisk hållbarhet, Samband i naturen
  

Utvecklingsområde: Social hållbarhet, Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån tidigare års analys ser vi att vårt hälsoarbete varit framgångsrikt, så vi vill fortsätta att utveckla vårt arbete för hälsa och välbefinnande både för barn och pedagoger.

Folkhälsomyndighetens forskningsbaserade rapport "Grönskans kvaliteter och barns hälsa" menar att social interaktion och utveckling bland barn främjas av att vistas i grönområden. Det stimulerar barns kreativitet och ger barn möjlighet att samarbeta, kommunicera och bygga relationer med sina kamrater på ett naturligt sätt.
En viktig del i välmående är fysisk aktivitet. Vi tänker att dans och rörelse är en viktig del i utvecklingen.

Enligt Eva Bojner Horwitz når dansen vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan bidra till ökad empati och livskvalitet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer i projektform att bearbeta boken "Här är vi". Genom att utforska boken med samtal och reflektion tillsammans med olika estetiska uttrycksätt vill vi utveckla vårt arbete med lek, dans och rörelse.

Vi strävar efter att med barnens intressen och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa. Vi kommer att fortsätta med fjolårets fokus mot språkutveckling och AKK (TAKK och bildstöd).

En ny organisation ökar samarbetet mellan mötesplatserna och bidrar till ökad vi-känsla.

Vi vistas så mycket som möjligt i naturen då forskning visar att vistelse i gröna miljöer främjar barns hälsa genom att bl a minska stress och främja fysisk aktivitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill att alla på Spira mår bra och blir accepterade för den de är.
• Vi vill skapa förutsättningar för delaktighet, jämställdhet och vi-känsla genom utökad samverkan i hela förskolan, vilket bidrar till stärkt vi-känsla, bland både barn och personal.
• Vi skapar föränderliga miljöer utifrån barnens intressen och behov för ökad känsla av delaktighet.
• Vi vill att alla barn ska uppnå psykiskt välbefinnande, utforska sin identitet och stärka sin självkänsla.

Vi är på rätt väg när vi ser att barnen uttrycker sina känslor och visar tillit till sin egen förmåga, samt visar kamratskap och omsorg för varandra.

Utvecklingsområde: Ekologisk hållbarhet, Samband i naturen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi strävar efter att utveckla förståelse för samband i naturen och för hur våra val kan göra skillnad för en hållbar samtid och framtid, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Vi vill fördjupa vår relation till naturen samt tillägna oss ett varsamt förhållningssätt till vår omgivande miljö och natur.

Enl Cecilia Caimans forskning visar förskolebarn en stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö, bara de får möjlighet att med stöd från pedagoger utforska i naturen.
Folkhälsomyndighetens forskning visar att positiva naturupplevelser under barndomen spelar en viktig roll i människors emotionella kontakt med naturen senare i livet, samt ökar välmående både fysiskt och psykiskt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom att utgå från boken "Här är vi" vill vi skapa förståelse för hur allt hänger samman i vår omvärld. Genom att vistas i naturen strävar vi efter att skapa en djupare relation till naturen och värna om den och varandra.
Vi utgår från ett processinriktat förhållningssätt där barnens frågor och hypoteser är drivande och utforskas genom kreativa och estetiska transduktionskedjor.

Vi är goda förebilder och föregår med gott exempel t .ex. vad gäller vårt förhållningssätt till naturen och en hållbar förbrukning

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill skapa förutsättningar för barnen att förundras kring samband i naturen, värna om djur och natur och förstå människans avtryck i naturen.

Genom att skapa nyfikenhet och förståelse för hur allt hänger samman vill vi skapa en djupare relation och omsorg till naturen och till varandra, så att alla kan utvecklas så långt som möjligt.

Vi hoppas att barnen får med sig kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Vi ser att undervisningen skapat goda förutsättningar för barnen att förundras kring samband i naturen när de på eget initiativ uttrycker sina tankar och iakttagelser om den och om människans påverkan.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer utomhus
• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utomhusmiljön är en del av den samlade lärmiljön enligt Tillgänglighetsmodellen – en fysisk, social och pedagogisk kontext som ska främja barns delaktighet och lärande.

Analyser visar behov av att stärka våra utomhusmiljöer.

Forskning lyfter hur genomtänkta miljöer ger ökad tillgänglighet och fler möjligheter att lyckas.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ett kompetenshöjande projekt genomförs tillsammans med Italien, där alla tre förskolor deltar. Syftet är att gemensamt utveckla en likvärdig och inkluderande utomhusmiljö med fokus på tillgänglighet, delaktighet och lärande. Arbetslaget ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss mer tillgängliga och inkluderande utomhusmiljöer där alla barn ges likvärdiga möjligheter till lek, rörelse och lärande. Det gynnar barns motoriska utveckling, hälsa, välbefinnande och stärker det livslånga lärandet.

Pedagogernas aktiva närvaro på gården skapar trygghet, främjar interaktion och gör fler undervisningssituationer möjliga.

Vi följer upp genom observationer, reflektioner och analys av barns delaktighet och engagemang.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språkutveckling är avgörande för barns lärande, samspel och identitetsskapande.

Analys av våra resultat visar att fler barn behöver stöd i att utveckla sitt ordförråd och sin kommunikativa förmåga.

Pihlgren (2013, 2018) lyfter fram att barn utvecklar sitt språk parallellt med sitt tänkande – ju fler möjligheter de får att samtala, argumentera och reflektera, desto mer utvecklas båda förmågorna.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom filmer och artiklar. Arbeta med rika samtal, högläsning och begrepp i lek och vardag. Använd flerspråkighet som resurs. Följ upp barns språkutveckling genom reflektion, dokumentation och observation.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. (Lpfö18)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnens språkutveckling stärks genom rikare samtal, ett större ordförråd och bättre förmåga att uttrycka tankar och idéer.

Barnen får möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk, förbättrad kommunikation och bättre förmåga att uttrycka sig i olika sammanhang.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa upp barns engagemang i samtal, deras ordförråd och kommunikativa förmåga genom observationer, reflektioner och dokumentation.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barns hälsa och välbefinnande är avgörande för deras utveckling och lärande. Våra analyser visar att fler barn behöver stöd i att hantera känslor, bygga trygga relationer och utveckla sociala färdigheter.

Forskning från IFous och Ann S. Pihlgren betonar att barn behöver utveckla förmåga att reglera sina känslor, skapa trygga och nära relationer samt aktivt delta i utforskande och lärande. Genom att arbeta med dessa aspekter kan vi stärka både den psykiska hälsan och barnens förutsättningar för lärande och socialt samspel.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Bygga trygga relationer genom samtal om känslor och socialt samspel. Stärka känsloreglering och ge stöd för att hantera känslor i olika sammanhang.
Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga. (Lpfö18)
Kompetensutveckling genom att läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande och använda Stödmaterialet från Ifous och Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län. Systematisk uppföljning av barns emotionella och sociala utveckling genom samtal och reflektion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen utvecklar bättre förmåga att reglera sina känslor, hantera sociala relationer och stärka sitt välbefinnande. Deras känslomässiga och sociala utveckling främjas, vilket bidrar till en positiv lärmiljö.

Barnen får verktyg att hantera känslor och skapa trygga relationer. Deras tillit till sin egen förmåga växer och de blir bättre rustade att delta i lärande och samspel.

Vi vet att vi är på rätt väg genom att följa barnens engagemang och välbefinnande, samt genom kontinuerlig observation, samtal och reflektion i arbetslagen.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analyser ser vi att vår ökade kompetens inom området psykisk hälsa och välbefinnande har synliggjort ett behov av fördjupning ur än fler perspektiv.

Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek och rörelse har stor betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. (LPFÖ 18 rev. 25)

Engagemang beskrivs på många olika sätt, men det gemensamma är ofta att det handlar om lärande i ömsesidigt samspel med vuxna och andra barn i en gynnsam fysisk miljö. (FORTE 2023)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig och hälsofämjande lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till lek, rörelse och återhämtning.
• Barnens undervisning ska präglas av en balans mellan aktivitet och återhämtning, inomhus likväl som utomhus, där barnen ges reellt inflytande.
• Planerade sammanhang där pedagoger uppmuntrar och möjliggör för en variation av rörelse.
• Genom engagemang i en begriplig kontext står pedagoger till förfogande för att stötta barns relationsbyggen och samspel.
  Genom pedagogisk dokumentation, kollegialt och kollektivt lärande och i reflektionsgrupper under handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barns självkänsla stärks genom att ha fått erfara olika variationer av fysisk aktivitet och rörelseglädje.
• Att barn får uppleva samhörighet i leken och se sig själv som en tillgång till gruppen genom att göra flera delaktiga i sina fantasier och hypoteser.
• Att barn har strategier för att kliva in i olika sammanhang, förmåga att hantera vardagens utmaningar och en förväntan om att klara sig i framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt årshjul och kopplat till gemensam litteratur.
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen har vidgat sina perspektiv och ökat sitt ordförråd genom litteraturen. De har även fått ett ökat intresse för bokstäver.
Estetiska uttryckssätt har bidragit till att synliggöra och tydliggöra barns tankar och fantasi.

"Barnen...ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder." (LPFÖ 18 rev. 25)
Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet. (Ann Pihlgren om högläsning. 2023)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, kommunikation och kreativitet.
• Agera som kommunicerande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Skapa förutsättningar för långsamma, meningsskapande processer där barn kan kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Organisera och möjliggöra demokratiska sammanhang där barnen kan lyssna, argumentera och vara nyfikna på varandra.
• Via handledning och pedagogisk dokumentation synliggöra barnens processer för att erbjuda små meningsfulla sammanhang där barn får syn på och tillgång till sin egen och andras kapacitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk, ordförråd och lusten att leka med ord.
• Att barn har erfarenhet av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom kommunikation och estetiska uttryck.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om sig själv och sin omvärld som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt årshjul och kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Uttryckssätt
  
• Systematiskt kvalitetsarbete
  

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det finns behov av vidareutveckling av vårt prioriterade mål kring lek och kommunikation där vi ser en möjlighet att utmana och utveckla barnens nyfikenhet för språket. Vi vill fördjupa vårt kunnande kring samtalsformer vid högläsning samt berättande och skapa intresse för litteratur i olika former. Vi vill ta tillvara på kommunens satsningar på förskolebibliotek och bokstart.

Vår undervisning ska utgå från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta systematiskt med högläsning och berättande i mindre grupper med barnen.
• Skapa miljöer samt undervisningstillfällen som möjliggör för barnen att upptäcka ny litteratur och få erfara berättande på olika sätt.
• Inspirationsuppstart på Kulturskolan.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra i olika forum.
• Riktad litteratur av Ann S. Philgren.
• Handledning med processhandledare.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi utvecklar undervisningen kring barns språkliga medvetenhet, nyfikenhet och intresse för litteratur och språk.
• Att barnen fått möta en lärmiljö och undervisning där de fått erfara litteratur på olika sätt.
• Ökat intresse för språk och litteratur i olika former.
• Vi följer arbetet genom pedagogisk dokumentation, med barnen/i arbetslaget/handledning med processledare.
• Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med olika uttryckssätt under hela dagen. I år ska vi lägga extra fokus på att utveckla dramapedagogik som har kommit lite i skymundan och som kan vara en mer utmanande arbetsform för pedagoger.
Vi vill att barnen ska ha möjlighet till olika miljöer där de kan uttrycka sig på många olika sätt under hela dagen.
Vi behöver utveckla arbetet med transduktionskedjor mellan de olika utryckssätten i undervisningen.
Vår undervisning ska utgå från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt i mindre grupper, synliggöra processen i temakarta.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer där olika uttryckssätt erbjuds, samt att barnen får möjlighet att använda drama som uttryckssätt i olika sammanhang.
• Pedagogerna ska inspirera och väcka nyfikenhet för olika uttryckssätt i både planerad och spontan undervisning.
• Samarbete med Kulturskolan och deras dramapedagog i Projekt Hugo både för barn och pedagoger.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra i pedagogiska forum.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att undervisningen kring barns uttryckssätt, speciellt av dramapedagogik, har utvecklats.
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommit till uttryck genom estetiska uttryckssätt.
• Att vi erbjuder en undervisning som skapar en transduktionskedja.
• Att vi har en levande dokumentation av temat genom en temakarta/temavägg.
• Att vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentationer, med barnen/i arbetslaget/handledning med processhandledare.
• Att vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg – Unikum.
• Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser efter fjolårets arbete att vi behöver forsätta fokusera på att utveckla arbetsprocesser kring dokumentationen samt fördjupa vårt kunnande kring vår teoretiska utgångspunkt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna arbetar med mindmap tillsammans med barnen för att skapa en synlig röd tråd i arbetet. Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg Unikum, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen.
• Ett tydligare processverktyg för pedagogerna.
• Föreläsningar, workshops samt litteratur kring transduktionskedjor och teorier.
• Handledning av processhandledare och kollegialt lärande.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är ett verktyg för vårt dagliga arbete på förskolan, där dokumentationerna skapar utveckling av undervisningen och ger pedagoger en överblick över sin undervisning och möjlighet för utveckling.
• Att alla har en förståelse för alla pedagoger om vår teoretiska utgångspunkt.
• Genom processverktyget Unikum och utvärderingar kan rektor, processledare och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområde:

• Lika - olika

Utvecklingsområde: Lika - olika

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sin unika personlighet. På förskolan arbetar vi för att alla barn ska känna sig värdefulla och accepterade, oavsett bakgrund eller förmågor. Genom att skapa en trygg och inkluderande miljö där olikheter ses som en styrka, främjar vi självkänsla, samhörighet och respekt.

När barn får lära sig att alla människor har samma värde, oavsett olikheter, lägger vi grunden för ett socialt klimat där fördomar minskar och alla känner sig delaktiga. Att bli respekterad och inkluderad är avgörande för att utveckla en positiv självbild och känna trygghet i gruppen.

Lika-olika handlar till stor del om förskolans värdegrund och om förhållningssättet kring normkreativitet. Skolverket betonar att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen i förskolan. Det handlar om att barnen ska få utveckla både kunskaper och värden, såsom demokrati, respekt, rättvisa och jämlikhet.
Alla på förskolan har rätt att må bra och trivas på förskolan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Konfliktlösning med verktyg: Barnen får lära sig olika sätt att hantera konflikter, till exempel genom känslokort, kompiskort eller samtal om känslor
• Lekresponsiv pedagogik: Pedagoger deltar aktivt i barnens lek för att främja kommunikation, fantasi och förståelse för andra perspektiv.
• Lärgrupper och bildstöd: Vi organiserar i mindre grupper för att varje barn ska få komma till tals, och använder bildstöd för att göra rutiner begripliga.
• Temaarbete om olikheter: Genom projekt om olika kulturer, språk och traditioner lyfter vi fram mångfald som något positivt.
• Reflektionssamtal med barnen: Vi samtalar regelbundet om rättvisa, vänskap och respekt, ofta med stöd av böcker och bilder.
Vi ska lägga stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Genom samtal, lek och reflektion får barnen öva på att sätta ord på känslor, förstå andras perspektiv och hantera konflikter med omtanke och hänsyn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att arbeta med temat "Lika-olika" vill vi stärka barnens identitet och självkänsla, samtidigt som de utvecklar en djupare förståelse och respekt för andra människor.
Vi hoppas att barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga och lär sig strategier för att hantera konflikter, vilket bidrar till en trygg och harmonisk miljö i förskolan.
Vår förhoppning är att arbetet bidrar till att barnen utvecklar sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är betydelsefulla.

För att följa upp och utvärdera undervisningen kommer vi att involvera barnen i reflektioner kring aktiviteter och lärande. Vi använder dokumentation i Unikum som underlag för analys och utveckling, och genomför systematiska observationer av klimatet i barngrupperna.

Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar ökad acceptans för varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar, löser konflikter och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, Estetiska uttryckssätt
• Undervisning, Språkutveckling, Matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, Estetiska uttryckssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Pedagogerna behöver öka sin förståelse kring vikten av att erbjuda undervisning med olika estetiska uttrycksformer för att kunna erbjuda varje barn möjlighet att uttrycka sig. Samt öka kunskap kring materialkännedom, vilken estetisk uttrycksform passar för just den här planerade undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utbildning/ Workshop i estetiska uttryckssätt; lera, måla, rita/ papper och estetiska upphängningar.
• Några pedagoger deltar i dansutbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det syns i barns alster och i dokumentationer som finns på processväggar, att barnen arbetar med de estetiska uttrycksformerna.
• Att det syns i dokumentationer och på processväggar att barnen erbjuds olika estetiska uttryckssätt i undervisningssituationer.

Utvecklingsområde: Undervisning, Språkutveckling, Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Språkstöd
• Dans
  

Utvecklingsområde: Språkstöd

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk och lärande hänger nära samman. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer. Barnen ska få utveckla nyanserat talspråk och ordförråd, leka med ord. Barn har rätt till att stimuleras och intresse för litteratur samt lära sig läsa. Lpfö 18- rev 25

Forskning visar att det är betydelsefullt att stötta barns muntliga språk i tidig ålder. Det ger dem goda förutsättningar att utveckla språk, läs- och skrivförmåga. En kommunikationsvänlig fysisk miljö kan skapas i förskolan, en miljö som erbjuder många möjligheter till samspel mellan barn och barn.
Elsa modellen 2022

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagoger ska i sin veckostruktur planera för lärarledd högläsning för varje barn minst en gång om dagen.
• Pedagogerna ska undersöka på vilka sätt de stödjer barns språkande genom en Ögonblicksforskning.
• Pedagoger ska använda sig av Barns rättighetsdokument när de skapar stimulerande läsmiljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Den dagliga kontakten med litteratur gör att barn får möjlighet att höra och lära sig grammatiska former, uttryck och nyanser i språket. Det gynnar inte bara modersmålet utan ger även en stabil grund för att senare lära sig andra språk.
Barn vänjer sig vid berättelsestrukturer, lär sig att lyssna och förstå, och utvecklar så småningom förmågan att själv läsa och tolka texter.

Genom att pedagogerna använder sig av ett observationsverktyg vid Ögonblicksforskning blir pedagoger medvetna om hur de stöttar barns språkande. I reflektion med kollegor kan pedagogerna syna glappet mellan tanke och handling. Ögonblicksforskningen sker systematiskt under Utbildningssåret 25-26.

Utvecklingsområde: Dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Dans stimulerar grov- och finmotoriska färdigheter. Dans är mycket mer än bara rörelser till musik. Dansen utgör en central del av barns lärande och utveckling. Dans erbjuder barnen möjlighet att få uttrycka sig, utforska sin kropp, utveckla sociala förmågor och stärka sitt självförtroende. Dansen ger barnen ett konstnärligt utrymme där fantasin får flöda fritt. I dansen finns inga rätt eller fel.
Forskning visar att dans har en positiv inverkan på barns psykiska välbefinnande.
Forskning visar att dans stärker barn kognitiva förmågor, koncentration, minne och problemlösning. Forskning pekar på att dans inte enbart stimulera fysik aktivitet utan också bidrar till social, emotionell och kognitiv utveckling.
Lpfö 18- rev 25

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ska planera för dans som uppmuntrar barn att gestalta sagor, känslor, djur och växter. Dansen ska vara en naturlig del i förskolans projekterande förhållningssätt. Genom att barn får sätta ord på rörelser, lyssna på instruktioner och utforska begrepp som exempelvis snabbt, långsamt, högt och lågt vidgar barnen sitt ordförråd på ett lekfullt sätt. Dans används som språkstöd i barns språkutveckling.

Pedagogens förhållningssätt och kunskap om dans har stor betydelse. Pedagoger ska själva delta i dansen tillsammans med barnen för att skapa ett tryggt och lustfyllt undervisningstillfälle.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vårt fokus på dans i undervisningen kommer att spegla sig i barns lek då de tar med sig rörelseglädjen in i leken. Alla barn i förskolan kan delta då dans är universellt och inte kräver ett verbalt språk. Genom rörelse till musik utvecklar barnen fin- och grovmotorik. Dansen engagerar hjärnan på flera nivåer, minnet och koncentrationen stärks samt förmågan att följa instruktioner.
Dansen är ett viktigt verktyg för pedagogers möjlighet att stödja barns språkande.

Genom att observera, dokumentera och reflektera effekterna av dansen kan pedagogerna skapa en förståelse för dansens betydelse.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, Hälsa & Välbefinnande utomhus
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.25 ska utbildningen i förskolan bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld genom...

Mål:
intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Mål:
Intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap,.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom kartläggning uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling.

Stimulera barnens språkutveckling och intresse för läsning.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att arbetet med språk och kommunikation leder till ett förändrat kunnande och progression i barnens utveckling och lärande.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur språk och kommunikation och dess mål gör skillnad för barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö Hälsa & Välbefinnande utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.2025 ska förskolan erbjuda barnen en god och hälsofrämjande miljö och en väl avvägd dagsrytm med såväl vila som fysiska aktiviteter och andra aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.

Mål:
förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp
samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljön utomhus ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur utvecklingsområdet Lärmiljö, hälsa &v älbefinnande utomhus och dess mål gör skillnad för barnen.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Att barnens utevistelse säkerställs med en kvalitativ undervisning.

Utvecklingsområde:

• Lika - olika

Utvecklingsområde: Lika - olika

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sin unika personlighet. På förskolan arbetar vi för att alla barn ska känna sig värdefulla och accepterade, oavsett bakgrund eller förmågor. Genom att skapa en trygg och inkluderande miljö där olikheter ses som en styrka, främjar vi självkänsla, samhörighet och respekt.

När barn får lära sig att alla människor har samma värde, oavsett olikheter, lägger vi grunden för ett socialt klimat där fördomar minskar och alla känner sig delaktiga. Att bli respekterad och inkluderad är avgörande för att utveckla en positiv självbild och känna trygghet i gruppen.

Lika-olika handlar till stor del om förskolans värdegrund och om förhållningssättet kring normkreativitet. Skolverket betonar att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen i förskolan. Det handlar om att barnen ska få utveckla både kunskaper och värden, såsom demokrati, respekt, rättvisa och jämlikhet.
Alla på förskolan har rätt att må bra och trivas på förskolan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Konfliktlösning med verktyg: Barnen får lära sig olika sätt att hantera konflikter, till exempel genom känslokort, kompiskort eller samtal om känslor
• Lekresponsiv pedagogik: Pedagoger deltar aktivt i barnens lek för att främja kommunikation, fantasi och förståelse för andra perspektiv.
• Lärgrupper och bildstöd: Vi organiserar i mindre grupper för att varje barn ska få komma till tals, och använder bildstöd för att göra rutiner begripliga.
• Temaarbete om olikheter: Genom projekt om olika kulturer, språk och traditioner lyfter vi fram mångfald som något positivt.
• Reflektionssamtal med barnen: Vi samtalar regelbundet om rättvisa, vänskap och respekt, ofta med stöd av böcker och bilder.
• Vi ska lägga stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Genom samtal, lek och reflektion får barnen öva på att sätta ord på känslor, förstå andras perspektiv och hantera konflikter med omtanke och hänsyn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att arbeta med temat "Lika-olika" vill vi stärka barnens identitet och självkänsla, samtidigt som de utvecklar en djupare förståelse och respekt för andra människor.
Vi hoppas att barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga och lär sig strategier för att hantera konflikter, vilket bidrar till en trygg och harmonisk miljö i förskolan.
Vår förhoppning är att arbetet bidrar till att barnen utvecklar sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är betydelsefulla.

För att följa upp och utvärdera undervisningen kommer vi att involvera barnen i reflektioner kring aktiviteter och lärande. Vi använder dokumentation i Unikum som underlag för analys och utveckling, och genomför systematiska observationer av klimatet i barngrupperna.

Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar ökad acceptans för varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar, löser konflikter och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, Hälsa & Välbefinnande utomhus
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.25 ska utbildningen i förskolan bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld genom...

Mål:
intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Mål:
Intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap,.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom kartläggning uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling.

Stimulera barnens språkutveckling och intresse för läsning.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att arbetet med språk och kommunikation leder till ett förändrat kunnande och progression i barnens utveckling och lärande.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur språk och kommunikation och dess mål gör skillnad för barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö Hälsa & Välbefinnande utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö rev.2025 ska förskolan erbjuda barnen en god och hälsofrämjande miljö och en väl avvägd dagsrytm med såväl vila som fysiska aktiviteter och andra aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.

Mål:
förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp
samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Lärmiljön utomhus ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande.

Vi värdesätter leken som ett sätt för barnen att tillsammans med närvarande pedagoger utforska och utveckla sociala relationer, utveckla sin förmåga till samspel och glädje samt träna sig i att fungera tillsammans i grupp.

Barnen ska dagligen få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom en tydlig planering, reflektion, uppföljning och analys kan vi följa hur utvecklingsområdet Lärmiljö, hälsa &v älbefinnande utomhus och dess mål gör skillnad för barnen.
• Att barnens metakognitiva förmågor utvecklas så att barnen får möjlighet att reflektera och tänka om sitt eget lärande.
• Att barnens utevistelse säkerställs med en kvalitativ undervisning.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling "Språkstödjande arbetssätt"
• Interkulturell kompetens "Välkomstmöten"
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling "Språkstödjande arbetssätt"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Ge barnen strategier, stöd och hjälp i kommunikation med varandra i det sociala samspelet.
• Högläsning, lek och rörelse skapar förutsättningar för att öka social interakton och språkutveckling.
• Forskning visar: lärare och barnskötare i förskolan behöver arbeta med strukturerad miljö och syfte i litteraturundervisning, för att stimulera barns språkutveckling.
• Kvalitativ och systematisk högläsning: genom att erbjuda barnen planerad högläsning varje dag, för att skapa förutsättningar för språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera och strukturera för litteraturläsning i förskolan; Pedagoger (lärare och barnskötare) skapar engagemang för litteratur till barnen.
• Genom att ge undervisning i strukturerad miljö och i undervisningsgrupper, för att främja barnens språkutveckling.
• Erbjuda barnen olika undervisningsstrategier, där barnen får öva, lära sig att kommunicera och interagera med andra.
• Genom lek och rörelse ges barnen verktyg där barnen får öva flera gånger, att utveckla sociala och språkliga färdigheter.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att förskolan är en social miljö där barn får lära sig och utveckla sina sociala färdigheter.
• Lära och öva sig att kommunicera och interagera med andra samt tillsammans konstruera förståelse av samhället/världen.
• Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetsgången.
• I analysarbetet utvärderas om förskolans arbetssätt har gett barnen förutsättningar och verktyg för att utveckla sin språkutveckling.

Utvecklingsområde: Interkulturell kompetens "Välkomstmöten"

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skapa en förtroendefull relation med vårdnadshavare, utgå från familjens perspektiv. Ta reda på familjens språk, erfarenheter, informera om förskolan samt ge introduktion.

Förskolan behöver utveckla mottagande av nya familjer med ett professionellt bemötande. Lärare och barnskötare ska ha ett gemensamt förhållningssätt och arbeta för att skapa en god anknytning med familjen.

Erbjuda välkomstmöte som inkluderar båda vårdnadshavares kommunikation och säkerhetställ familjens flerspråkighet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera och genomföra "välkomstmöte" utifrån förskolans rutiner.
• Kartläggning utifrån barnet och familjens språk.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla vårdnadshavare och barn känner sig inkluderade och välkommen. Skapa förståelse, anknytning och goda relationer mellan förskolan och familjerna.
• Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetsgången.
• I analysarbetat utvärderar förskolan om förskolans rutiner har skapat och gett förutsättningar för en "tillitsfull relation med familjen".
• För att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt i samarbete med förskolan och hem.